Klement

Klement ("Skeppar K."), dristig dansk kapare, föddes, såsom man tror, i Åby socken, Kjer härad, på Jylland samt omnämnes första gången 1525. Han låg då såsom underamiral i konung Fredrik I:s tjenst med 4 skepp i Köpenhamn, men samlade ihop gods och bestyckning på det största af dem, gjorde de öfriga otjenstbara och gick till hafs för egen räkning. I stället för att, såsom ämnadt var af danska regeringen, i förening med lybeckarna bekämpa Kristian II:s sjömakt i Nordsjön, blef han (antagligen redan förut i hemlighet vunnen för Kristian) jämte Sören Norby den verksammaste försvararen af hans sak. Han gjorde de nordiska farvattnen osäkra, hotade kusterna och spred under åren 1526--27 oro vidt omkring. På Kristian II:s tåg mot Norge 1531--32 var han med och stod derefter en kort tid i holländsk tjenst. Under loppet af år 1533 och början af år 1534 var Gustaf Vasa mycket angelägen om att draga K. öfver i sin tjenst, t. o. m. under erbjudande att K. finge fortsätta med sitt sjöröfveri. Men då 1534 den s. k. grefvefejden utbröt, slöt K. sig till det mot Gustaf och danske konungen fientliga partiet. Han eggade Vendsyssels stridbara allmoge till kamp för folkfriheten och slog, i spetsen för 6,000 bönder, adelshären vid Svenstrup (d. 26 Okt. 1534), 1 mil s. om Ålborg, hvarefter upproret utbredde sig öfver större delen af Nörrejylland. Men redan d. 28 Dec. s. å. stormades Ålborg, upprorets medelpunkt, af Johan Rantzau. K. undkom blodbadet der, men greps af en bonde och öfverlemnades till sina fiender samt blef, enligt somliga uppgifter genast, enligt andra först 1536, efter halftannat års fångenskap, halshuggen och steglad.