Korsholm. 1. Härad af Vasa län, Finland, består af 13 kommuner. Areal 3,514 qvkm. 57,719 innev. (1882). -- 2. Domsaga under Vasa hofrätt, delad i 4 tingslag. Areal 2,688 qvkm. 42,789 innev. -- 3. Slott och län. Slottet, beläget i närheten af nuv. staden Vasa i södra Österbotten, omnämnes första gången under namn af Krytzeborg i Bo Jonssons testamente 1384. Om slottets yttre och dess fästningsverk finnas inga tillförlitliga upplysningar. Det var uppfördt på en af vatten omfluten, af menniskohänder uppkastad jordkulle och utgjordes antagligen af träbyggnader, omgifna af en jordvall. K. var en af vitalianernas hufvudorter under den tid, då desse herskade i Bottniska viken. Då den djerfve Sven Sture d. 10 Okt. 1398 ingick förlikning med drottning Margareta och afstod från sina öfriga vapenplatser, stannade K. fortfarande i hans och hans vapenbröders händer samt tillföll Margareta först d. 20 April 1399. Under Engelbrekts uppror innehades K. af riksrådet Nils Gustafsson, men förvaltades å dennes vägnar af sonen Erik Puke, som derifrån bröt upp för att förena sig med Engelbrekts skaror. Dittills hade hela Norrbotten lydt under höfdingarna på K., men 1441 skildes landet vester om Bottniska viken från länet, hvilket sedermera omfattade endast Österbotten. Det minskade området öfverlemnades i förläning åt riksdrotsen Krister Nilsson (Vase) och innehades efter dennes död (1442) af flere mindre betydande adelsmän. 1467 återföll länet till kronan och ansågs derefter höra till konungens s. k. fatebursandel. Under stora ryska kriget hade K. betydelse såsom centralort för försvaret af nordöstra riksgränsen, särskildt blef fogden på K. Hans Reen ryktbar för sitt djerfva handlingssätt. Från början af 1500-talet förföllo befästningarna vid K. fullständigt. Samtidigt försvann benämningen Korsholms slott ur de offentliga handlingarna, och i dem talades endast om K. kungsgård. K. fortfor dock att intill 1571 vara centralorten för Österbottens förvaltning, i det att landskapets fogde ända till nämnda tid var bosatt derstädes. 1571--98 hade Gustaf Banér K. i förläning. År 1653 införlifvades kungsgården med grefskapet Korsholm och Vasa (se d. o.). 1. O. 2. O. I.3. M. G. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Korsholm
Ämne: Finska socknar, pastorat och domsagor · Finland: socknar, pastorat och härad
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1398 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗