Kovno

Kovno (Lit. Kauna). 1. Guvernement i vestra Ryssland, begränsadt i v. och n. af guvern. Kurland, i s. af Vilna, Suvalki och Ostpreussen. Areal 40,640 qvkm. K. är ett slättland, hvars enformighet brytes endast af tvänne bergåsar, hvilka dock ingenstädes äro högre än 250 m., samt vattnas af Njemen, hvilken bildar gräns mot Polen, och dess bifloder Vilija, Nevjasja, Dubisja, Minia m. fl., samt Vindau och Muhs, hvilka flyta mot n. genom Kurland. Sjöar finnas till stort antal. Af hela arealen upptaga skogar omkr. 20 proc. och den odlade jorden närmare 60 proc. Hufvudnäringen är åkerbruk, hvilket lemnar öfverskott till utförsel (särskildt af lin). Af befolkningen, som 1880 uppgifves hafva utgjort 1,416,600 pers., voro 75 proc. litaver (45 proc. egentliga litaver, 54 proc. sjmuder och 1 proc. letter), 10 proc. judar, 10 proc. slaver jämte tyskar och zigenare. Af dessa voro 82 proc. rom. katoliker. Folkbildningen är ytterst dålig. Guvernementet bildades 1843 af norra delen af guvern. Vilna och är indeladt i 7 kretsar. K. är det forna Samogitien och hörde senare till Litaven samt förenades jämte hela Litaven 1569 med Polen, från hvilket det skildes genom Polens sista delning 1795. -- 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, vid Vilijas inflöde i Njemen och vid jernvägen mellan Berlin och Petersburg. Omkr. 45,000 innev., af hvilka mer än hälften uppgifves vara judar. Genom sitt läge vid föreningen af två segelbara floder har K. alltifrån sin anläggning (i 10:de årh.) varit en liflig handelsstad, i synnerhet i 16:de--18:de årh. Krigen i slutet af förra årh. tillintetgjorde dock dess välstånd, så att staden i början af 1800-talet skall hafva haft endast ett par tusen innevånare. Sedan dess har den åter blomstrat upp och har stor omsättning af spanmål, lin och linfrö samt trävaror. Den 24 Juni 1812 öfvergick Napoleon I Njemen vid K., och d. 26 Juni 1831 egde vid K. en träffning rum mellan polacker och ryssar.