Krakatoa (Krakatau, Gunung Pulu Rakata), en liten, omkr. 41 km. från närmaste punkten af Java belägen, vulkanisk, obebodd ö i vestra delen af Sundasundet, vann genom de vulkaniska utbrotten derstädes 1883 en sorglig ryktbarhet. Ön hade sedan 1680 ej visat någon vulkanisk verksamhet, då en våldsam eruption inträffade d. 20 Maj 1883, som helt och hållet förändrade öns utseende samt åtföljdes af ett bedöfvande buller och ett fruktansvärdt vulkaniskt askregn, som i flere veckor insvepte ön i täta moln. Äfven i Juni och Juli iakttogos stötar, och Javas och Sumatras vulkaner visade en ökad verksamhet. Detta var dock endast ett svagt förspel till ett följande utbrott d. 26--27 Aug., då de vulkaniska krafterna utvecklade en äfven i detta vulkaniska område oerhörd våldsamhet. Ett tätt regn af aska och pimsten föll ned öfver land och haf, österut 460 km. ända till Tjeribon, ödeläggande allt. Förstöringen blef ännu fullständigare genom en jordbäfning, som våldsamt upprörde hafvet i Sundasundet. En oerhörd flodvåg trängde d. 27 Aug. in i Lampongviken af Sumatra, öfversvämmade allt land till en höjd af 35 m. och förstörde staden Telok Betong. Innevånarna flydde undan sten-, ask- och slamregnet till bergen, och dock visade sig följande dagen, att 6,000 menniskor omkommit. På Java anställde hafvet ännu större ödeläggelser. På ön Merak drunknade 10,000 menniskor; en stor del af staden Anjer och hela Tjeringin förstördes, hvarjämte ett stort stycke af kusten bortspolades. Hamnanläggningarna vid Batavia och det närbelägna Priak ledo stor skada. I allmänhet led Java mest af öfversvämningarna, Sumatra mera af ask- och stenregnet, till följd af den rådande sydliga vinden. Genom dessa tilldragelser undergick kartan öfver Sundasundet betydande förändringar. Den förut 32,5 qvkm. stora ön K. minskades till 10,66 qvkm., derigenom att hela norra delen (23 ¼ qvkm.) af ön jämte dess 822 m. höga vulkan Perbuatan betäcktes af hafvet, med undantag af tvänne punkter, och 1,4 qvkm. land höjde sig ur hafvet. Flere nya öar framträdde, bl. a. de n. om K. liggande Steers eiland (4,26 qvkm.) och Calmeyer eiland (2,96 qvkm.), hvilka dock i Aug. 1884 åter försvunno; och den n. v. om K. belägna ön Verlaten är nu tre gånger större än förut, ehuru äfven af den betydande stycken bortrycktes. K., som förut var helt och hållet skogbevuxet, har nu intet grönt strå, och äfven de andra öarna ligga begrafna under aska och pimsten. Den fruktan man hyste att farvattnet genom Sundasundet skulle fullkomligt hafva förändrats har visat sig sakna grund. Lodningar, som anstälts på befallning af nederländska regeringen, hafva ådagalagt, att hafsdjupet mera väsentligt ändrat sig endast mellan K. och den n. derom belägna ön Sebesie (der djupet minskats från mer än 100 m. till 36 m. och derunder), och detta icke derigenom att hafsbottnen höjt sig, utan derigenom att stora stycken land störtat i hafvet.
Nordisk familjebok · första upplagan
Krakatoa
Ämne: Öar och ögrupper · Geografi: öar, kuster, Afrika och Indien
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1474–1475 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗