Kuopio. 1. Län i Finland, omfattar norra Karelen och norra Savolaks samt gränsar i n. till Uleåborgs län (naturlig gräns Suomenselkä), i v. till Uleåborgs och Vasa län, i s. till S:t Michels och Viborgs län samt i ö. till Ryssland. Länets ändpunkter äro i n. vid 64° 1', i s. vid 61° 7' n. br., i v. vid 26° och i ö. vid 32° 20' ö. lgd från Greenw.. Arealen utgör, enligt Strelbitsky, 44,730 qvkm. Största längden i n.--s. är omkr. 304 km., största längden i v.--ö. omkr. 325 km. I judicielt hänseende lyder länet under Viborgs hofrätt samt omfattar 9 domsagor och 24 tingslag (tvänne tingslag, Kerimäki och Jorois, höra till S:t Michels län) samt 2 rådstufvurätter (städerna Kuopio och Joensuu). I administrativt afseende är länet indeladt i 6 härad: Pielisjärvi, Ilomants, Libelits, Idensalmi, Kuopio och Rautalampi, samt 27 länsmansdistrikt. I ecklesiastikt afseende hör länet till Kuopio stift, bildande 3 prosterier: Domprosteriet, Karelens öfre och Karelens nedre. Antalet af landsförsamlingar är 36, af stadsförsamlingar 2; dertill komma tvänne köpingar, Idensalmi och Nurmes. Hela antalet kommuner är 34. Länet uppsätter Kuopio skarpskyttebataljon jämte dertill hörande reserv. Befolkningen uppgick vid 1880 års slut till 256,420 pers., af hvilka 126,280 mankön och 130,140 qvinkön. Den odlade marken uppgafs 1882 till 74,140 har och de naturliga ängarna till 125,642 har. Kronoskogen beräknades upptaga omkr. 510,000 har samt kärr och mossar 1,185,000 har, hvarförutom berg och impediment funnos till en ytvidd af 590,000 har. Åkerbruket befinner sig på en låg ståndpunkt, till en del till följd af markens stenbundenhet. Svedjebruket är genom lagbestämmelser inskränkt, men bedrifves likväl i vidsträckt skala och torde tillsvidare vara nödvändigt, emedan det har häfd och vana för sig samt med förkärlek omfattas af befolkningen. Länets skörd uppgick 1882, som var ett medelmåttigt år, till 749 hl. hvete, 387,340 hl. råg, 354,337 hl. korn, 150,380 hl. hafre, 22,590 hl. blandsäd, 60,420 hl. rofvor och andra jordfrukter samt 89,835 kg. lin och 263,342 kg. hampa. Boskapsskötseln har under de senaste decennierna gjort betydliga framsteg och alltmera blifvit ett väsentligt vilkor för innevånarnas existens. Kreatursstocken utgjordes år 1882 af: hästar 30,021, nötboskap 133,888, får 60,786, svin 26,331 samt fjäderfä 8,263. Det utförda smörets värde uppgick 1882 till 1,717,250 mark. En ordnad skogsskötsel förekommer endast inom kronans skogsområden, medan deremot enskilda i hög grad misshushålla med skogen. Dock är tillgången på skog ännu ganska riklig. Afkastningen af fisket förslår knappt till allmogens eget behof. Hemslöjden står lågt; dess nämnvärdaste produkter äro väfnadsoch spånadsarbeten i Rautalampi härad, slädar och kärror i Libelits härad, bössor i Kuopio socken samt båtar i Pielisjärvi härad. För jordbrukets och dess binäringars befrämjande verka länets landtbrukssällskap, Leväis' landtbruksskola (vid Kuopio stad) och tvänne af staten aflönade länsagronomer. -- Bruksverksamheten grundar sig uteslutande på sjö- och myrmalmer, på hvilka riklig tillgång finnes i sjöarna. Tillverkningsvärdet har senast varit endast omkr. 2,000,000 mark pr år. Länet har 6 ång- och 20 vattensågar. -- Samfärdseln förmedlas till väsentlig del af de vidsträckta insjöarna, hvilka förenas genom kanaler, bland hvilka Pielis kanaler, som förbinda norra Karelens vattendrag med Saima, öppnades 1879. -- Handelsflottan utgjordes 1882 af 55 ång- och 136 segel-fartyg, hvilka nästan uteslutande seglade på inländska farvatten. -- Antalet jordegare utgjorde 1882 13,487, af hvilka 13,330 bönder. -- Af undervisningsanstalter må nämnas ett fyrklassigt lyceum i Joensuu (finskt) samt de i staden Kuopio befintliga läroverken (se nedan). År 1883 funnos 63 fasta folkskolor med 4,161 elever. -- Läkarevården bestrides af 6 provinsialläkare, 2 stadsläkare och 1 länslasarettsläkare. Ett hospital är inrättadt vid Kuopio, men ännu icke öppnadt. Dessutom finnas några smärre sjukvårdsanstalter. -- Utgifterna för fattigvården på landet stego 1882 till 389,798 mark; understödstagarnas antal var 11,278. Länets sparbanker voro 9, med 165,966 mark tillgångar och 141,523 mark ansvarssumma. Samtliga kommuners inkomster utgjorde 574,003 mark och deras utgifter 550,564 mark. -- Sedan genom Nystadska freden (1721) södra delen af Karelen afträdts till Ryssland, förenades det under Sverige qvarblifna norra Karelen med Savolaks till Kymmenegårds län under en landshöfding, som residerade först i Fredrikshamn, sedan i Villmanstrand och slutligen, efter 1743, i Lovisa. De svårigheter, som föranleddes genom länsresidensets aflägsenhet från de norra orterna, afhjelptes genom Gustaf III:s d. 20 Juni 1775 anbefallda länsreglering, då för norra delen af Savolaks och Karelen en särskild landshöfding förordnades med säte i Kuopio. Genom en ny reglering af 1831 erhöll länet sina nuvarande gränser. -- 2. Domsaga under Viborgs hofrätt, utgöres af 2 tingslag och omfattar 4 socknar. Areal 3,958 qvkm. 32,887 innev. -- 3. Härad i ofvannämnda län, omfattar 4 länsmansdistrikt. Areal 6,397 qvkm. 47,212 innev. -- 4. Stad i ofvannämnda län, säte för länets guvernör och för biskopen öfver Kuopio stift, är vackert belägen vid Kallavesi sjö. Invid staden ligger den höga Puijo-backen, som erbjuder en storartad, ehuru ödslig utsigt öfver talrika insjöar och skogar. Den i Kallavesi utskjutande Väinölä-udden är förskönad genom en parkanläggning. Bland offentliga byggnader äro domkyrkan, länsresidenset och länslasarettet de märkligaste. År 1882 räknade staden 6,871 innevånare, af hvilka omkr. 600 hade svenska språket till modersmål. De bebyggda tomternas antal var s. å. 206. De vigtigaste exportartiklarna äro trävaror och landtbruksprodukter. Exporten steg 1881 till ett värde af 1,393,730 mark, importen till 3,156,483 mark. Stadens flotta uppgick till 38 segelfartyg och 17 ångbåtar om tillsammans 4,609 tons. På sjömanshuset voro inskrifna 3 examinerade befälhafvare och 116 andra sjöfarande. Industrien är obetydlig. År 1883 uppgick värdet af stadens egendom till 455,368 mark, medan dess skulder stego till 312,583 mark. Inkomsterna utgjorde år 1881 152,667 mark och utgifterna 187,044 mark. Bland undervisningsanstalterna märkas ett finskt statslyceum, ett svenskt privatlyceum, en af staten underhållen svensk flickskola, en privat finsk flickskola, en finsk realskola (statsläroverk), som dock skall indragas, en blindanstalt och en döfstumskola. Tätt invid K. ligger Leväis' landtbruksskola. I staden utgifvas 2 (finska) tidningar, "Tapio" och "Savo". På Väinölä-udden finnes en badinrättning och i närheten af staden ett hospital. I ecklesiastikt hänseende bildar K. med landsförsamlingen ett imperielt pastorat af 1:sta kl., hvars kyrkoherde tillika är stiftets domprost. -- Sedan Gustaf III år 1775 förordnat, att större delen af Savolaks skulle förenas med norra Karelen till ett län, förlades landshöfdingens residens till den plats, der K. nu är beläget. På förslag af landshöfdingen E. O. Boije vidtogos omedelbart åtgärder för stadens grundläggning, och fundationsbrefvet utfärdades d. 4 Mars 1782. Staden, som ännu år 1800 hade endast omkr. 500 innevånare, förblef länge obetydlig. Men Saima kanals öppnande, 1856, var epokgörande för K., som sedermera med allt större framgång upprätthållit sin ställning såsom kommersiel och intellektuel centralort i norra Savolaks. -- 5. Stift, det yngsta i Finland, upprättades 1850 och omfattar Kuopio och Uleåborgs län. Prosterierna äro 9: Domprosteriet, Karelens öfre, Karelens nedre (hörande till Kuopio län), Brahestads, Kalajoki, Uleåborgs, Kajana, Kemi samt Lapska prosteriet. Pastoraten äro (1885) 65; hela antalet församlingar 110. Af de 65 pastoraten äro 29 imperiella, 36 konsistoriella. Areal 195,800 qvkm. 464,202 innev. (1881). -- 6. Domprosteri af ofvannämnda stift, omfattar 18 kyrkoförsamlingar med en areal af 19,000 qvkm. och 139,840 innev. (1881). -- 7. Landsförsamling i ofvannämnda stift och län, bildar jämte Kuopio stad ett imper. pastorat af 1:sta kl. Areal 1,908 qvkm. Befolkningen (finsk) uppgick 1881 till 15,866 pers. M. G. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Kuopio
Ämne: Finska socknar, pastorat och domsagor · Finland: socknar, pastorat och härad
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 273–276 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗