Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Lachner

Ämne: Wien: personer och platser · Tyska lärda, tonsättare och Wien

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 483–484 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Lachner. 1. Franz L., tysk tonsättare, f. i Rain i Oberbajern 1803, erhöll af sin fader den första musikundervisningen, som han sedan 1820 fortsatte i München under Ett och efter 1823 i Wien under Sechter och Stadler, hvarjämte han blef Schuberts förtrogne vän och äfven af Beethoven erhöll erkännande. 1826 blef han kapellmästare i Wien, 1834 i Mannheim och 1836 vid hofoperan i München på grund af framgången af sin 1835 i Wien prisbelönta Sinfonia appassionata. Här utvecklade han en utomordentligt fruktbringande verksamhet såsom dirigent och tonsättare samt blef 1852 utnämnd till generalmusikdirektör. Han begärde 1865 sitt afsked, emedan han ej kunde förlika sig med den i München då uppblomstrande Wagnerkulten. Hvad beträffar melodisk ingifvelse och formbeherskning, särskildt inom kontrapunktiken, hör L. till samtidens främsta namn. Särskildt kommo dessa egenskaper honom till pass i hans praktfulla orkester-"sviter", en gammal konstform, som L. mer än någon annan har förtjensten af att hafva återupplifvat, och der han på ett lyckligt sätt sammansmält den ålderdomliga karakteren och grundformen med de rikare moderna ressurserna i harmoni och instrumentation. Dessutom har han skrifvit oratorierna Moses och Die vier menschenalter, operor, bland hvilka Catharina Cornaro någon tid höll sig uppe, mässor och andra kyrksaker, symfonier, qvartetter, sonater, diverse sångkompositioner m. m. -- 2. Ignaz L., tysk violinist, den föregåendes broder, född d. 11 Sept. 1807 i Rain, gaf redan som barn konserter och blef vid 15 års ålder anställd vid Isarthorteatern i München. 1825 blef han vice kapellmästare och broderns efterträdare som organist vid evangeliska kyrkan i Wien och fick derefter åtskilliga direktörseller kapellmästare-befattningar: 1831 i Stuttgart, 1853 i Hamburg, 1858 i Stockholm (der han var kapellmästare vid k. operan 1 Okt. 1858--1 Juli 1861) och 1861 i Frankfurt a. M., der han ännu (1885) lefver, sedan 1875 såsom privatman. Äfven Ignaz L. är en skicklig musiker, som komponerat verk af alla slag. Några af hans sånger och hans opera Loreley hafva särskildt vunnit bifall. I Stockholm komponerade han bl. a. Oskar I:s begrafningsmusik, Karl XV:s kröningsmusik samt melodramer till en epilog för Oskarsdagen 1859, hvarjämte han omarbetade instrumenteringen till Naumanns "Gustaf Vasa". -- 3. Vinccnz L., tysk kompositör, de föregåendes broder, f. 1811, blef efter Ignaz 1831 organist vid evangeliska kyrkan i Wien, och efter Franz 1836 kapellmästare i Mannheim, hvarest han ända till sin pensionering, 1873, utvecklade en betydande verksamhet som dirigent och lärare. Af hans kompositioner blefvo flere prisbelönta. Uvertyrerna till Turandot, Demetrius m. fl. hafva ofta blifvit utförda på konserter. Äfven hans mansqvartetter äro omtyckta. A. L.