Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Lassen

Ämne: Norska personer, 1800-talet · Norrmän

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 836–837 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Lassen. 1. Kristian, norsk-tysk filolog, grundläggaren af den indiska fornkunskapen, föddes i Bergen d. 22 Okt. 1800. Han gjorde universitetsstudier i Kristiania, Heidelberg (1822) och Bonn, hvarest han af A. W. v. Schlegel invigdes i studiet af Indiens språk, samt vistades 1824--26 för språkstudier i London och Paris (på det senare stället biträdde han E. Burnouf vid författandet af "Essai sur le pâli", 1826). 1827 promoverades L. i Bonn samt blef 1830 e. o. och 1840 ord. professor vid universitetet derstädes. Död d. 8 Maj 1876. -- L. vardt jämte A. W. v. Schlegel stiftare af den kritisk-historiska skolan inom sanskrit-filologien. De utgafvo gemensamt "Hitopadeça" (2 bd, 1829--31; fortfarande den bästa editionen af denna fabelsamling), de två första sångerna af "Ramayana" (1829--38) samt "Bhagavadgita" (1846). Sjelf utgaf L. bl. a. Institutiones linguae pracriticae (1837), hvilket arbete förblifvit hufvudkällan för kännedomen om folkdialekterna i indiska dramat, "Anthologia sanscritica" (1838; 3:dje uppl. 1868) och Indische alterthumskunde (4 bd, 1847--61; 2:dra uppl. af bd I--II 1867--74), hans förnämsta verk, hvilket är af öfvervägande historiskt innehåll. L. gjorde en bestämmande insats i uttydningen af den första kilskriftartens språk genom att, i Die altpersischen keilinschriften von Persepolis (1836), ådagalägga, att vokal kunde innebo i konsonanttecknen (jfr Kilskrift, sp. 678). Dessutom skref han uppsatser öfver andra äldre och nyare iranska munarter, öfver lyciska inskrifter och fornspråken i Mindre Asien, öfver umbriska inskrifter (se Eugubinska taflorna) m. m. -- 2. Hartvig Markus L., den föregåendes brorson, norsk literaturhistoriker, född i Bergen d. 9 Aug. 1824, blef student 1842 samt är sedan 1853 lärare vid "Nissens pigeskole" i Kristiania, sedan 1857 redaktör af "Skillingmagazin til udbredelse af nyttige kundskaber" och sedan 1867 af tidskriften "Folkevennen". Af L:s arbeten märkas: Läsebog i modersmålet for skolernes höiere klasser tilligemed svenske läsestykker og en literär historisk oversigt (1861; 2:dra uppl. 1873), Poetisk läsebog for skolernes höiere klasser (1860, 2:dra uppl. 1867), Breve fra Henrik Wergeland (1867), Tilläg til Ole Vigs sange og rim for det norske folk (1868), Henrik Wergeland og hans samtid (1869; 2:dra uppl. 1877), Afhandlinger til literaturhistorien (1876) och Kritik og polemik (1883). På norska studentersamfundets föranstaltande har han utgifvit "Henrik Wergelands samlede skrifter" (9 bd, 1852--57). 2. O. A. Ö.