Leffelkrut. Se Cochlearia.
1. Leffler, Sven Peter, boktryckare, literatör, född i Göteborg d. 7 Juni 1776, fick sin uppfostran i Kristiansfeld samt blef 1789 student i Lund och 1792 i Upsala, hvarest han 1797 promoverades till med. doktor. Efter läkarestudier i Köpenhamn och någon tids praktik i Göteborg bosatte han sig i början af 1800-talet i Upsala, från denna tid upptagen af uteslutande literära värf. Han öfvertog 1833 det af J. G. Oudar och Em. Bruzelius 1811 anlagda tryckeriet samt 1836 (jämte sin måg F. V. Sebell) akademitryckeriet. Dessa båda affärer innehade L. till sin död, d. 11 Okt. 1850. Han verkade mycket för den literära bildningens spridande, icke minst genom att (i förening med Bruzelius) utgifva "Bibliothek der deutschen classiker" (76 bd, 1811--21), i hvilket arbete redaktionen och korrekturet föllo på L:s lott. Han skref äfven större delen af "Tidning i blandade ämnen" (1811), utgaf 1833--50 upsalatidningen "Correspondenten. Tidning för politik och literatur" och utvecklade en mångsidig verksamhet såsom öfversättare både till svenska (t. ex. af De Lolmes "Engelska konstitutionen", 1809) och från svenska. Så öfversatte han bl. a. till tyskan B. Höijers "Om den philosophiska constructionen" (1801), de två första delarna af Geijers "Svenska folkets historia" (1832--36, för den heerenukertska samlingen) samt uppsatser af Berzelius och Hisinger. -- L:s brorson Johan Olof L. (född i Göteborg d. 29 Juni 1813, död i Stockholm d. 16 Juli 1884) var elementarlärare och 1867--70 en af hufvudstadens representanter i Andra kammaren. Han var fader till matematikern Magnus Gustaf Mittag-L. (se Mittag-Leffler), språkforskaren Fredrik L. (se L. 2) och författarinnan Anna Charlotta Gustava L. (född d. 1 Okt. 1849, gift 1872 med vice häradshöfd. G. E. Edgren i Stockholm), hvilken utgifvit sina arbeten under namnet Ann-Charlotte Edgren.
2. Leffler, Leopold Fredrik (Frits) Alexander, universitetslärare, son till den ofvannämnde Johan Olof L., född i Stockholm d. 15 Nov. 1847, blef student i Upsala 1866 samt filos. doktor och docent i nordiska språk vid Upsala universitet 1872 genom afhandlingen Om konsonantljuden i de svenska allmogemålen (I, 1872), den första sammanfattande framställning i detta ämne. Han blef 1881 e. o. professor i svenska språket och förestod under ord. innehafvarens sjukdom höstterm. 1875 samt vårterm. 1880--vårterm. 1883 professuren i nordiska språk och har fr. o. m. höstterm. 1883 sjelf för sjukdom åtnjutit oafbruten tjenstledighet. L. kan anses i Sverige vara den förste, som egnat sig åt rent språkvetenskapliga studier i modern mening. Hans vigtigaste arbete är hans Bidrag till läran om i-omljudet med särskild hänsyn till tiden för den germanska språkenheten (i Nord. tidskr. f. filol. og pædag., Kbh. 1875--76), deri han skarpsinnigt och strängt metodiskt påvisar en förut okänd ljudlag i de germanska språken (i-omljud af e). Bland hans många öfriga afhandlingar och uppsatser må nämnas Hedniska edsformulär i äldre Vestgötalagen och Bidrag till svensk språkhistoria (Antiqv. tidskr. 5), Några ljudfysiologiska undersökningar rörande konsonantljuden I. (Ups. univ. årsskr., 1874), Om v-omljudet af i, i och ei i de nordiska språken I. (Ups. univ. årsskr., 1877), Om den fornsvenska hednalagen (Antiqv. akad. månadsblad, 1879), Om 1607 års upplaga af Uplandslagen (Ups. univ. årsskr., 1880), en mängd språkvetenskapliga artiklar i "Nordisk Familjebok" samt tidskrifts- och tidnings-uppsatser på reformvännernas sida i rättstafningsfrågan. Lll.