Liechtenstein [licht-], suveränt furstendöme, begränsadt i v. af Rhen, som skiljer det från schweiziska kant. S:t Gallen, i ö. af Vorarlberg och i s. af kant. Grisons. Det består af herrskapet Vaduz och grefskapet Schellenberg samt har en areal af 178 qvkm. (officielt uppgifves den till endast 157). Med undantag af den jämna Rhendalen är landet uppfyldt af Alperna, hvilka hafva flere toppar af 2,500 m. höjd. Innevånarnas antal var 1880 9,124, alla af tysk börd och, med få undantag, katoliker. Hufvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel. Enligt grundlagen af d. 26 Sept. o1862 är L. en konstitutionel monarki, ärftlig på manssidan af huset L. Fursten utöfvar den lagstiftande makten tillsammans med landtdagen. Denna består af 15 medlemmar, af hvilka fursten utnämner 3 och de öfriga väljas för 6 år af folket genom elektorer. Med afseende på tull- och postväsende står L. under Österrikes förvaltning och mottager årligen från Österrike omkr. 30,000 kr. såsom sin andel i tullinkomsterna. Fursten, som bär predikatet "durchlaucht", eger utom L. vidsträckta besittningar i Österrike, Preussen och Sachsen (tillsammans omkr. 5,700 qvkm, med 600,000 innev.), hvilka lemna honom en årlig inkomst af mer än 2,5 mill. kr. Han residerar vanligen i Wien. Det furstliga hofkansliet i Wien utöfvar högsta förvaltningen af furstendömet och fungerar äfven såsom appellationsdomstol, medan "oberlandesgericht" i Innsbruck (Tyrolen) dömer i sista instans. I kyrkligt afseende lyder landet under biskopen af Chur (Schweiz). Innevånarna äro fria från krigstjenst och direkta skatter. Statsskulden uppgår till 175,000 fl. (311,000 kr.). Mått, mål och vigt äro desamma som i Österrike. Hufvudstad: Vaduz. -- Det från Österrike härstammande huset L. omnämnes i urkunderna redan i 12:te årh. 1585 delade slägten sig i två linier. Karl, grundläggaren af den äldre linien. erhöll furstendömena Troppau (1614) och Jägerndorf (1622) samt upphöjdes 1618 i riksfurstlig värdighet. Med hans sonson Johan Adam Andreas, som 1699 och 1708 af grefvarna Hohenems köpte herrskapen Vaduz och Schellenberg, utgick den äldre linien på manssidan 1712, och hennes land öfvergingo till den yngre linien, Gundokars. Sedan kejsar Karl VI 1719 upphöjt Vaduz och Schellenberg till ett riksomedelbart furstendöme under namnet Liechtenstein, erhöll furst Anton Florian 1713 och 1723 säte och stämma på tyska riksdagen för sig och sina efterkommande. Furstendömet tillhörde Tyska riket till dess upplösning (1806), derefter (till 1814) Rhenförbundet och 1815--66 Tyska förbundet.
Flere medlemmar af huset L. hafva intagit en bemärkt plats i Österrikes krigshistoria. Bland dem må nämnas Josef Wenceslaw Lorens (f. 1696, furste af L. 1748, d. barnlös 1772), som blef fältmarskalk och reformerade det österrikiska artilleriet, samt Johan Josef, den föregåendes brorsons son (f. 1760, furste 1805, d. 1836), österrikisk fältmarskalk, en af sin tids mest utmärkta kavallerigeneraler. Han lade i dagen sin duglighet i fälttågen mot fransmännen i Tyskland 1796 och 1800 samt i Italien (Trebbia, Novi, Coni) 1799. 1805 tog han, efter slaget vid Austerlitz, högsta befälet, afslöt det stilleståndsfördrag, som räddade ryssarna, samt freden i Pressburg. 1809 fick L. befälet öfver grenadieroch reservkavallerikårerna och gjorde såväl vid Aspern som vid Wagram s. å, under af tapperhet samt afslöt stilleståndet i Znaim och freden i Wien. Hans sonson Johan II Maria Frans Placidus, f. 1840, är sedan 1858 regerande furste af L. och derjämte, på grund af sina vidsträckta besittningar inom Österrike, ärftlig medlem af Österrikiska riksrådet. Hans kusiner Alfred (f. 1842) och Aloys (f. 1846) hafva i riksrådets deputeradekammare spelat en rol, den förre såsom ledare, sedan 1881, af det nya centerpartiet, den senare såsom en af ultramontanernas mera framstående talare.