Liegnitz

Liegnitz [lig-]. 1. Regeringsområde i preussiska prov. Schlesien. Areal 13,602 qvkm. 1,022,337 innev. (1880), deraf omkr. 180,000 katoliker. -- 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde och i det forna riksomedelbara furstendömet L., vid Oders biflod Katzbach (se d. o.). 37,157 innev. (1880), deraf omkr. 6,000 katoliker. Märkligaste byggnaderna äro kungl. slottet (säte för regeringsområdets styrelse) och riddareakademiens hus. Riddareakademien stiftades 1708 af kejsar Josef I, men förändrades 1810 till en gymnasiebildningsanstalt med adliga friplatser. Tillverkning af kläde och andra yllevaror, läder, tobak, maskiner, pianon m. m. En vigtig näring är trädgårdsskötsel. -- L. var sedan 1164 residens för hertigarna i furstendömet L., hvilkas ätt utgick 1675 med Georg Vilhelm. Österrike tog då, trots Brandenburgs arfsanspråk, furstendömet och staden i besittning. 1740 satte preussarna sig i besittning af staden, förlorade den 1757 till österrikarna, men återtogo den snart. Den 15 Aug. 1760 vann Fredrik II i närheten af L. en seger öfver österrikiske fältherren Laudon. Nära L., vid Wahlstatt, stod det stora mongolslaget d. 9 Apr. 1241, då staden förstördes.