Limerick

Limerick. 1. Grefskap i irländska prov. Munster, s. om Shannons mynning. Areal 2,755 qvkm. 177,203 innev. (1881). Största delen af grefskapet är en jämförelsevis jämn, fruktbar slätt, hvilande på kalksten. Endast på gränserna uppträda berg. Shannon är segelbar till staden L. De vigtigaste bifloderna äro Mulkear, Maigue och Deel. Åkerbruk och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Omkr. 62 proc. af arealen äro betesmarker, 26,6 proc. åkerjord. Grefskapet innesluter större delen af Golden Vale, den fruktbaraste trakten på Irland, hvilken sträcker sig tvärs öfver L., från Cashel i Tipperary till staden L. Industrien är obetydlig. -- 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, ligger på venstra stranden af Shannon och på en af denna flod bildad ö (Kings island) samt står genom tvänne broar i förbindelse med förstaden Irish Town på högra stranden. Stadsdelen på ön kallas English Town och är jämte Irish Town företrädesvis bebodd af de fattiga folkklasserna. Den nyare och egentliga staden, anlagd 1769 och kallad Newton Pery (Pery är earlens af Limerick familjenamn), är vackert och regelbundet byggd. L. är säte för en anglikansk och en katolsk biskop samt har utom den protestantiska katedralen (grundad 1180, ombyggd 1490) och den katolska (byggd 1860) nära 20 gudstjenstlokaler, tillhörande olika bekännelser. Innevånarnas antal uppgick 1881 till 48,246. Näst Dublin, Belfast och Cork är L. den folkrikaste samt i industrielt och kommersielt hänseende vigtigaste staden på Irland. De förnämsta industrigrenarna äro tillverkning af linnevaror, spetsar och handskar. Derjämte finnas bryggerier, brännerier, garfverier och qvarnar. -- L. är en urgammal stad. Sedan midten af 9:de årh. tillhörde det danskarna. Från 1106 till 1174, då det eröfrades af engelsmännen, var det hufvudstad i konungariket Thomond l. Norra Munster. Konung Johan af England byggde 1210 ett fast slott, och senare ökades befästningarna, så att L. från 15:de årh. till 1760, då dessa refvos, var en af de starkaste fästningar i landet.