Limulus L., zool., ett ensamt stående kräftdjurslägte, bildande en egen familj, Poecilopoda l. Xiphosura, hvilken ställes såsom ett bihang till underordningen Branchiopoda bland Crustacea. De närmaste anförvandterna äro de fossila kräftdjur, som kallas trilobiter (se d. o.). Limulus har ett stort fast kitinpansar, hvilket bekläder kroppen samt består af en hvälfd hufvud-bröstsköld och en platt, nästan sexsidig bak-kroppsdel, som utlöper i en svärdlik, rörlig svansspets. Framtill finnas 2 enkla biögon och bakom samt utanför dem å sköldens ryggsida 2 stora facetterade ögon. Benparen äro 6 främre och lika många bakre. Af de förra äro de främsta smala, liknande tentakler, och kloväpnade; de närmast derefter göra delvis tjenst som tuggningsverktyg, och de sex abdominala fotparen tjena till simning och på samma gång till andningsverktyg, såsom fäste för gälar. Slägtet har arter vid Amerikas östkust (L. polyphemus L.) och vid Ostindiens hafsstränder, der t. ex. L. moluccanus Latr. under Juli och Aug. ymnigt fångas vid Batavias hamn och torgföres, emedan köttet och äggen (rommen) äro ätliga. -- Till Limulus-slägtet har äfven förts det egendomliga kräftdjur, som vanligen kallas Apus cancriformis L. och emellanåt träffas i dammar och diken i Sverige. Detta kräftdjur blir omkr. 5--6 cm. långt. Det uppträder å sina fyndställen periodvis, med åratal emellan, i fall nämligen fyndstället under torra år alldeles uttorkar, för att under ett kommande "våtår" ånyo framträda. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Limulus
Ämne: Blötdjur, snäckor och musslor · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 1331 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗