Lineär (af Lat. linearis; se föreg. art..), matem., kallas en storhet, som eger blott en enda dimension (längd). En eqvation eller en funktion kallas lineär med hänsyn till vissa deri ingående variabla eller obekanta storheter, om dessa storheter icke förekomma med högre gradtal än 1. Så är t. ex. eqvationen
ax + by + cz2 = O
i afseende på x och y en lineär eqvation, hvilket deremot icke är fallet i afseende på z. En differentialeqvation kallas lineär, om den beroende variabeln och alla dess derivator ej äro af högre gradtal än 1. Så är t. ex. eqvationen
d2y
-------
dx2+xdy
-------
dx+x2y = 0
en lineär differentialeqvation. -- Med lineär substitution förstås införande i en eqvation eller funktion af en ny variabel, som är förbunden med den ursprungliga genom en lineär eqvation. -- Med lineärt problem menade de grekiske matematikerna ett geometriskt problem, som hvarken medelst räta linien och cirkeln eller med tillhjelp af koniska sektioner kunde lösas. -- Om Lineär dilatationskoefficient se Dilatation. -- Lineära blixtar. Se Blixt. -- Lineär hastighet. Se Hastighet. G. E.