*Linköping hade 13,310 innev. 1896. De bebyggda tomternas antal 1895 var 526, boningshusens 878. Taxeringsvärdet 1896 var 16,737,300 kr., hvaraf 619,000 kr. för jordbruksfastighet. Den å stadens lasarettstomt belägna s. k. hospitalskyrkan är sedan 1885 upplåten till det af kapten Ant. Ridderstad bildade Östergötlands museum, hvilket innehåller en mängd betydande och dyrbara saker, inrymda under olika afdelningar i likhet med Nordiska museet i Stockholm, och särskildt en tafvelsamling, som tack vare K. F. Dahlgrens (se denne. Suppl.) testamente innehåller flere nummer och flere representanter för svensk konst än någon annan tafvelsamling i riket. Under de senare åren har nytt lasarett byggts s. om staden. Summan af ankomna och afgångna fartyg (alla i inrikes fart) 1895 var 2,390, om 102,934 tons. Stadens egen handelsflotta räknade s. å. 1 segelfartyg, om 139 tons, och 4 ångfartyg, om 408 tons och 115 hästkrafter. Antalet handlande var 126, med 132 biträden och en bevillning för rörelsen af 5,493 kr., handtverkarna voro 125, med 293 arbetare, och fabrikerna 22, med 395 arbetare och ett tillverkningsvärde af 940,600 kr., hvaraf mer än 1/4 kom på tobaksfabriken. Stockholms ensk. banks afdelningskontor indrogs med 1889 års slut; i stället har tillkommit afdelningskontor af Riksbanken. Derjämte må nämnas Östgöta stadshypoteksförening, som började sin verksamhet 1871. Den 30 Nov. 1897 öppnades L.–Fogelsta jernväg för trafik. Staden har jämväl ett småskolelärarinneseminarium och ett högre elementarläroverk för flickor (10-årig kurs). Stadens tidningar äro »Östgöta Correspondenten» (6 ggr i veckan), »Östgöten» (4 ggr i veckan) och 1 veckotidning.
Nordisk familjebok · första upplagan
Linköping
Ämne: Svenska städer · Bruk, industri, arbetsliv och städer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1522–1523 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗