Linz, hufvudstad i Öfre Österrike l. Österrike ofvanför Enns, på högra stranden af Donau, öfver hvilken en 208 m. lång gallerbro af jern går till köpingen Urfahr på flodens andra sida. 36,116 innev. (1880) eller, med inberäkning af förstäderna Waldegg och Lustenau, 38,888 innev. L. har tvänne domkyrkor, den ena från 1670, den andra påbörjad 1862, men ännu ofullbordad, 1 luthersk (från 1845) och flere katolska kyrkor. Staden är säte för ståthållareämbetet (statthalterei), för landtdagen och en biskop. I staden finnas ett teologiskt seminarium, gymnasium och realskola, lärare- och lärarinneseminarium, ett provinsmuseum (Francisco-Carolinum), ett offentligt bibliotek (med omkr. 34,000 bd), institut för döfstumma och för blinda, hospital, barnbördshus m. m. Den k. k. tobaksfabriken samt skeppsvarfven sysselsätta många arbetskrafter. L. är en af stapelplatserna för Donauhandeln, särskildt för exporten af jernvaror. Österrikiska vestbanan (Wien--Salzburg--München, med bibanor till Passau och Braunau), jernvägen till Budweis (i Böhmen) samt Donau med dess segelbara bifloder befordra handeln. -- L. antages ligga på samma plats som den romerska stationen Lentium l. Lentia och hörde under medeltiden till grefskapet Kyrnberg. Den siste grefven af Kyrnberg sålde grefskapet 1140 till markgrefven Leopold IV af Österrike. De forna fästningsverken äro slopade.
Nordisk familjebok · första upplagan
Linz
Ämne: Österrike-Ungern: stat, land och begrepp · Ungern, Böhmen och Österrike
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 1444 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗