Lit de justice

Lit de justice [li dö sjysti's], Fr., kallades under den gamla franska monarkien en tron (lit), på hvilken en konung satt till doms (justice); särskildt benämndes så den tron i parlamentet i Paris, på hvilken konungen satt vid ett högtidligt sammanträde derstädes, och slutligen fick ett sådant sammanträde sjelf detta namn. Det uppgifves, att den första lit de justice i sistnämnda mening hölls 1369, då Karl V dömde Svarte prinsen såsom hertig af Guienne för feloni (se d. o.). Ceremonierna vid en lit de justice voro noga fastställda. Konungen var, då han infann sig, omgifven af rikets store till ett betydligt antal. Sedan han i högtidlig procession kommit fram till tronen och tagit plats, höllos åtskilliga tal, hvarefter ärendet föredrogs. Detta afsåg vanligen inregistrering af en kunglig förordning (ordonnance). Det var nämligen från 1300-talet sed, att parlamentet i Paris införde alla kungliga förordningar i ett register för att sedermera använda dem såsom rättesnöre för sin lagskipning. Denna inregistrering var från början en tom formalitet, som endast betecknade, att parlamentet egde kännedom om förordningen. Men under anarkien i begynnelsen af 15:de årh. började parlamentet påstå sig ega rätt att vägra inregistreringen och derigenom omintetgöra det kungliga påbudet. Detta motstånd kunde konungen bryta genom en lit de justice, då han sjelf befallde, att förordningen skulle inregistreras. Men en sådan åtgärd betraktades dock alltid såsom en statskupp, och merendels brukade parlamentet följande dag samlas för att protestera mot den. Ehuru dessa protester icke hade någon rättslig betydelse, kunde de dock få vigtiga följder genom det bifall de vunno hos missnöjda partier. Det var t. ex. en sådan protest, som framkallade Frondeupproret (1648). En och annan gång höll konungen lit de justice för att döma, hufvudsakligen då frågan gällde en prins af blodet. Vid en sådan blef t. ex. prinsen af Condé 1654 dömd för uppror mot konungen. Lit de justice brukade hållas i Paris, men d. 3 Sept. 1732 kallade Ludvig XV parlamentet till Versailles och höll der en sådan. I sin protest deremot framhöll parlamentet bl. a., att stället var olagligt. Den sista lit de justice hölls emellertid i Versailles, d. 8 Maj 1788. J. Fr. N.