Lögberg (»Lagberget») kallades en höjd vid det isländska alltingets samlingsplats, från hvilken kungörelser meddelades menigheten. På tingets andra dag drog man dit för att få domare utnämnda vid de särskilda domstolarna och platser anvisade för fjerdingsdomarna. Der delgåfvos stämningar i sådana mål, som uppkommit under sjelfva tingstiden, t. ex. för förseelser under rättegångar m. m. Der framsade lagsagomannen lagarna samt kungjorde alla i lagrättan antagna nya lagar och, vid tingets slut, det följande årets tidräkning. Äfven enskilda personer fingo, med lagsagomannens tillstånd, från L. meddela hvad de ville hafva bragt till allmän kännedom, under den hedniska tiden t. ex. utmaningar till tvekamp, tillkännagifvanden om skilsmässa, inbjudningar till gästabud o. s. v. Platsen för L. har i mer än hundra år varit bestämdt påvisad, nämligen en klippa, som genom tvänne djupa remnor i lavan skiljes från den öfriga tingsplatsen, hvilken der, ö. om Öxarån, jämnt höjer sig mot öster. Mot denna uppfattning har K. Kaalund, i »Bidrag til en historisk-topografisk beskrivelse af Island», gjort vigtiga inlägg, i det han nämligen sökt bevisa, att man icke kan finna spår af denna tradition från äldre tid än midten af 1700-talet, samt att många uttryck i källorna (»Grågås» och sagorna) snarare tyda på att L. varit en del af Almannagjás strand, hvilken v. om Öxarå sluttar mot tingsslätten. Frågan är emellertid oafgjord. C. R.
Nordisk familjebok · första upplagan
Lögberg
Ämne: Island: orter och fornhistoria · Norge och Island: personer, orter och natur
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 462–463 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗