Loka brunn, i Grythytte socken af Örebro län, 2 km. från hållstationen Loka å Bergslagernas jernvägar nära gränsen emellan Vestmanland och Värmland. Läget är något sankt mellan tvänne sjöar, men de förr mycket besvärliga dimmorna hafva minskats genom dräneringar. Omgifningen är vacker (värmländsk) genom skogklädda höjder och vattendrag. Anstalten är mest besökt för sina af ålder väl serverade gyttjebad. Loka har tvänne helsokällor: Nybrunnen och Ögonkällan, med svagt jernhaltigt vatten (kolsyrad jernoxidul), upprinnande från samma mosse, som äfven lemnar den berömda gyttjan, hvilken utmärker sig för sin stora rikedom på kisel-infusorieskelett. Vattnet är analyseradt af Berzelius 1800, af Helleday 1859 och af Almén 1877; gyttjan analyserades af Berlin 1840. -- Källan, förut begagnad som offerkälla, började på 1720-talet att användas mera som helsokälla, men kom i synnerhet i ropet, sedan konung Adolf Fredrik 1761 och 1762 vid L. blifvit botad för hufvudvärk och reumatism. Äfven Gustaf III sökte flere gånger bot derstädes. L. är statens egendom, och intendenten bär vanligen titeln af k. lifmedikus. F. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Loka brunn
Ämne: Brunnsorter, mineralkällor och kurorter · Badorter och brunnsorter
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 46 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗