Lücke, Gottfried Christian Friedrich, tysk luthersk teolog, f. 1791, professor i Bonn 1818, i Göttingen 1827, d. 1855, gjorde sig bemärkt genom exegetiska arbeten öfver de skrifter i Nya testamentet, som bära apostelen Johannes' namn. L. var en af de värdigaste representanterna för den teologiska riktning, som, anslutande sig till Schleiermacher, sökte försona tro och vetande, den s. k. medlingsteologien.
1. Lüdeke, Christoph Wilhelm, tysk prest, literaturhistoriker, f. i Schöneberg, Altmark, 1737, var student i Halle, då han 1758 af lutherska församlingen i Smyrna kallades att vara dess förste själasörjare. Detta kall skötte han till 1768, då han utnämndes till kyrkoherde vid en församling i Magdeburg. 1773 blef L. andre och 1774 förste pastor vid Tyska församlingen i Stockholm, hvilken syssla han innehade till sin död. Han afled i Stockholm 1805. -- L. skapade sig ett namn mindre genom sina utgifna predikningar och andliga tal än genom sin Beschreibung des türkischen reichs (3 d., 1771--89) samt i synnerhet genom Allgemeines schwedisches gelehrsamkeits archiv (7 del., 1781--96), en med ovanlig sakkunskap och fullständighet utförd framställning af hela den svenska literaturen under Gustaf III:s tid samt än i dag en oumbärlig literaturhistorisk och bibliografisk källa. Om sin församling inlade L. flerfaldiga förtjenster. Bl. a. utgaf han i förening med pastor Hachenburg en ny redaktion af Deutsches stockholmisches gesangbuch (1801). -rn.
2. Lüdeke, Johan Anton August, historisk forskare, boksamlare, den föregåendes son, f. i Magdeburg 1772, blef student i Upsala 1788 och i Göttingen 1791 samt filos. mag. derstädes 1798. Efter att hafva prestvigts (1799) blef han k. hofpredikant samt, 1802, pastor vid tyska församlingen i Norrköping, hvilken befattning han 1807 utbytte mot den af andre pastor vid Stockholms tyska församling. 1817 blef han ensam pastor i denna församling och 1818 teol. doktor. Han afled i Stockholm 1838. -- Redan som student visade L. sig såsom en allvarlig specialforskare genom sin Dissertatio historica de ecclesia teutonica et templo S:tae Gertrudis stockholmiensi (Ups. 1791); och han fortsatte med oförtruten flit sina undersökningar öfver detta ämne, på samma gång han blef en af Sveriges förnämste och kunnigaste boksamlare. Frukten af sina lärda mödor nedlade L. hufvudsakligen i arbetet Denkmal der wiedereröffnung der deutschen kirche in Stockholm (1823), i hvilket han lemnat underrättelser om tyska i Sverige bosatta slägter och deras förgreningar samt med största fullständighet och noggranhet anfört sina många, delvis intressanta källor och specialundersökningar. Boken är i vissa fall än i dag af stort värde. För öfrigt utgaf L. några tal och predikningar. Hans utomordentligt rikhaltiga och dyrbara boksamling, innehållande omkr. 600 handskrifter och öfver 14,000 band, såldes 1840 enligt en tämligen kortfattad, tryckt katalog. Ej få af dess förnämsta skatter tillföllo den westinska samlingen (nu i Upsala universitets bibliotek) och k. biblioteket. -rn.