Lunds Stift bildades snart efter kristendomens införande och erhöll sin förste biskop 1048. Ifrån 1104 hade stiftets öfverhufvud, såsom ärkebiskop, uppsigt öfver den kristna kyrkan i de tre nordiska konungarikena intill 1152, då Norge erhöll egen ärkebiskop, och, hvad Sverige beträffar, till år 1164, då Upsala blef ärkebiskopssäte, ehuru äfven sedermera, intill reformationen, Lunds ärkebiskopar hade anspråk på supremati öfver kyrkan i Sverige. Efter reformationens införande i Danmark, 1536, kallades stiftets öfverhufvud superintendent, men har sedan 1658, då landet blef svenskt, burit titeln biskop. Under en mycket kort tid efter stiftets första bildande omfattade det blott en del af området i Sverige, i det att samtidigt med Lunds stift upprättades äfven Dalby stift, som dock indrogs och införlifvades med Lunds. För närvarande omfattar stiftet Malmöhus och Kristianstads län, med undantag af en del af Hishults socken, samt Blekinge län. Kontrakten äro 24, nämligen i Malmöhus län: Oxie, Skytts, Torna, Bara, Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads, Frosta, Färs, Onsjö, Harjagers, Rönnebergs, Luggude kontrakt; i Kristianstads län: Albo och Jerrestads, Ingelstads, Södra Åsbo, Norra Åsbo, Bjäre, Vestra Göinge, Östra Göinge, Villands, Gärds kontrakt; i Blekinge län: Östra, Medelstads samt Listers och Bräkne kontrakt. Pastoratens antal är 239, hvarjämte till detta stift hör en församling, som är annex till en till Göteborgs stift hörande moderförsamling. Utan beräkning af garnisons- och hospitalsförsamlingar utgör hela antalet församlingar 431. Af de 239 pastoraten äro 7 prebenden (till biskop, domprost, teologiska fakultetens i Lund 3 öfriga professorer och 2 e. o. professorer), 1 amiralitetsforsamling, 147 regala, 2 alternerande regala och konsistoriella, 18 alternerande regala och patronella, 33 konsistoriella, 6 alternerande konsistoriella och patronella, 1 patronelt regalt, 23 patronella samt 1, hvars kyrkoherde tillsättes af ett bolags direktion. Enligt klassifikation hänföras 35 till 1:sta kl, 114 till 2:dra kl. och 90 till 3:dje kl. I stiftets areal och folkmängd (1884) ingår Malmöhus län med 4,783,58 qvkm. och 353,828 innev., Blekinge län med 3,014,86 qvkm. och 139,860 innev. samt nästan hela Kristianstads län med 6,478,11 qvkm. och 227,011 innev., tillsammans 14,276,55 qvkm., 720,699 innev. K. S.
1. Lundström, Johan Peter, boktryckare, född i Linköping d. 1 Jan. 1783, blef 1804 faktor å Lindhska boktryckeriet i Örebro, men flyttade 1807 från denna stad till Jönköping, der han grundade eget tryckeri och en förlagsaffär, som snart antog för sin tid betydande mått. Sin egentliga namnkunnighet vann han genom utgifvandet af folkligt skillingstryck -- visor, historier och sagor -- samt af de mycket spridda och omtyckta »träsnitten», färglagda afbildningar af religiöst, historiskt och allegoriskt innehåll, hvilka tjenade som prydnader i allmogens hem. Båda arterna hade funnits alltifrån 1600- och 1700-talet; men L. satte utgifningen och graveringen i system, liksom han äfven med klok omtänksamhet sörjde för alstrens spridning. Särskildt de lundströmska träsnitten hafva spelat en rol i vårt folks uppfostran, som, trots deras ofta grofva utförande, kan kallas rätt betydlig. L. utgaf åren 1807---50 »Jönköpings tidning» och dref 1821--48 papperstillverkning vid Stensholms bruk. Han var dessutom mycket verksam som kommunalman. L. afled i Jönköping d. 18 Jan. 1868. --rn.
2. Lundström, Johan Edvard, industriidkare, den föregåendes son, född i Jönköping d. 28 April 1815, studerade vid Upsala universitet 1835--40, inrättade 1843 ett boktryckeri i sin födelsestad samt utgaf 1843--44 »Jönköpingsbladet». Han anlade 1845 den sedermera verldsbekanta Jönköpings tändsticksfabrik, som 1857 öfvertogs af ett aktiebolag. I början tillverkades derstädes vanliga fosforstickor, men sedan L. 1855--56 tagit patent i flere land på sin vigtiga uppfinning af fosforfria (»säkerhets»-)tändstickor, hvilken prisbelöntes på världsutställningen 1855 i Paris, utvidgades Jönköpingsfabriken till den största i sitt slag och togs med sina arbetsmetoder till förebild för många dylika såväl i hemlandet som utrikes (jfr Jönköping, sp. 1535). Omvexlande med sin broder (se L. 3) var L. fabrikens disponent till 1863, då han utträdde ur bolaget för att egna sig åt skötseln af Munksjö pappersbruk (se d. o.), hvilket han 1862 anlagt i förening med L. J. Hierta. 1870 grundade L. nära Mariestad Katrinefors maskinpappersfabrik, som 1872 öfvergick till ett aktiebolag.
3. Lundström, Carl Frans, industriidkare, den föregåendes broder, född i Jönköping d. 2 April 1823, utbildade sig först för handelsyrket och gjorde derefter tekniska studier hufvudsakligen i England. Han anlade 1844 i Jönköping en fabrik för metallarbeten, inköpte 1847 i bolag med brodern Stensholms pappersbruk, som han senare dref ensam, och blef s. å. delegare i Jönköpings tändsticksfabrik. På en resa till England 1850 bragte han till stånd den export af svenska tändstickor, hvilken snart skulle växa till ett så väldigt omfång. Han inrättade i Jönköping äfven ett jerngjuteri med mekanisk verkstad samt 1857 ett mekaniskt väfveri jämte färgeri och appreteringsfabriker för hel- och halfylletyger. Detta etablissement förstördes genom vådeld 1863, hvarefter L. till 1870 var disponent för Karlsviks väfnadsfabriker i Stockholm. Han har på senare tiden mest egnat sig åt skötseln af sina landtegendomar i Upland. L. representerade Stockholms stad i Andra kaminaren 1873--75 och tillhörde Stockholms stadsfullmäktige 1865--83 samt styrelsen för Tekniska skolan i samma stad 1867--74. Han var medlem af centralkomitéerna för utställningarna i Stockholm 1866, Paris 1867, London 1871, Köpenhamn 1872 (då han äfven var Sveriges kommissarie), Wien 1873 och Filadelfia 1876, hvarjämte han tjenstgjorde som prisdomare vid de flesta af dessa. Han valdes 1872 till ledamot af Landtbruksakademien.