Mackay

Mackay [mäckke], Charles, skotsk skald och publicist, f. 1814 i Perth, var 1834--43 medarbetare i »Morning chronicle» och 1844--47 redaktör för whig-organet »Glasgow Argus» samt grundade 1860 »London review». 1862--65 var han »Times'» korrespondent i New York. Han har derjämte lemnat bidrag till flere andra pressalster. Universitetet i Glasgow kallade honom 1846 till juris hedersdoktor. M. har vunnit en framstående plats inom Tennysons skaldeskola genom många diktsamlingar, bl. a. The hope of the world (1840), Legends of the isles (1845), Voices from the crowd (1846), Under green leaves (1857), A man's heart (1860) och Ballads and other poems (1865). M:s »Poetical works» utgåfvos samlade 1876. Bland hans prosaskrifter må nämnas Memoirs of extraordinary popular delusions (1841; ny uppl. 1869), Lost beauties of the english language (1874) och Forty years' recollections of life, literature and politics (1876).