Månår, en tidrymd bestående af 12 synodiska månader, innehåller egentligen 354 dagar, 8 timmar och omkr. 48 minuter, men antages för borgerligt bruk innehålla 354 eller 355 hela dagar. Behofvet af en större tidsenhet än månaden föranledde tidigt till bildande af perioder, bestående af ett helt antal månader. Så användes hos olika folk till en början perioder af 2, 3 och 4 månader; först hos egypterna synes tolfmånadsperioden hafva kommit i bruk. Månåret är antingen ett egentligt manår eller ett s. k. bundet sådant, hvilket genom tid efter annan verkställda inskjutningar af skottmånader eller dagar lämpas efter solåret. Sådana bundna manår hafva varit använda af flere forntida folk (se Kronologi) och användas ännu af muhammedanerna. Det egentliga månåret är deremot föga användbart, emedan månårets början under en jämförelsevis kort tid genomlöper de olika årstiderna. G. E.
Nordisk familjebok · första upplagan
Månår
Ämne: Kalender och månader · Astronomi, tideräkning och kalender
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1717 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗