Marienburg, stad i preussiska regeringsområdet Danzig (prov. Westpreussen), i en frukthär trakt på högra stranden af Nogat (en arm af Weichsel) samt vid preussiska östbanan. 9,559 innev. (1880). Gymnasium, lärareseminarium, landtbruksskola, institut för döfstumma. Flere fabriker och liflig handel med spanmål och trävaror. Stora ull- och hästmarknader. M. var i 1 1/2 årh. (1309--1457) residens för Tyska ordens högmästare. Slottet i M. blef ett af de största och starkaste fästen i Tyskland, men intogs 1457 af polackerna och afträddes till dem jämte hela Westpreussen genom freden i Thorn (1466). Slottet var sedermera säte för polska vojevoder. Under Gustaf II Adolfs krig med Polen intogs det i Juli 1626. Den 15 (25) Juni 1656 slöts i M. mellan Karl X Gustaf och kurfursten Fredrik Vilhelm af Brandenburg ett fördrag, enligt hvilket den sistnämnde skulle med 4,000 man understödja konungen mot det att han erhöll 4 landskap i Storpolen med full suveränitet. Sedan M. 1772 blifvit preussisk besittning, begagnades slottet som magasin, men undergick 1817--42 en grundlig restaurering. Det består af 3 delar: Hochschloss (den äldsta delen, uppförd 1274, i hvilken endast Mariakyrkan restaurerats), Mittelschloss (uppförd 1306--09, der särskildt refektorierna äro sevärda) samt Vorburg (den yngsta delen). Det är bygdt af tegel i en för Östersjöprovinserna egendomlig stil och är utan tvifvel en af de ädlaste profanbyggnader, som finnas qvar från Tysklands medeltid.
Nordisk familjebok · första upplagan
Marienburg
Ämne: Orter i Polen och Ostpreussen · Orter i Ryssland, Österrike och Östeuropa
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 917 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗