Marne

Marne [ma'rn]. 1. (Lat. Matrona) Största bifloden, till Seine i Frankrike, upprinner på 380 m. höjd på Långres' högplatå i depart. Haute-Marne, flyter nästan parallelt med Seine, blifver segelbar vid S:t Dizier och faller ut i Seine vid Charenton-le-Pont, 2 km. ofvanför Paris. Längd 525 (494?) km., deraf 327 km. segelbara. Bifloder: t. v. Blais, Petit Morin och Grand Morin, t. h. Saulx (med Ornain) och Ourcq. M. har ett tämligen snabbt lopp och i allmänhet en bred bädd. Vid dess stränder växa de berömdaste champagneviner. Den är ett vigtigt samfärdsmedel genom sina kanaler Ourcq-kanalen (107 km.), som går från Seine i Paris längs M. och Ourcq till La Ferté-Milon, och M:s sidokanal (137 km.), som följer M. från Donjeux förbi Châlons till Dizy. Med Aisne sammanhänger M. genom M.-Aisne-kanalen (58 km.), mellan Berry-au-Bac vid Aisne till Condé vid M., och med Rhen genom den 1839--53 byggda M.-Rhenkanalen (315 km., deraf 207 km. på franskt område), som går från M:s sidokanal vid Vitry-le-François, förbi städerna Bar-le-Duc, Toul, Nancy, Saarburg, öfver floderna Ornain, Meuse, Moselle, Meurthe, Saar m. fl. och mynnar ut i Ill vid Strassburg. Af de 6 departement, genom hvilka M. flyter, hafva 2 fullständigt och 1 (Seine-et-Marne) till en del lånat sitt namn af floden. -- 2. Departement i nordöstra Frankrike, bildadt af delar af den forna prov. Champagne, har en areal af 8,180 qvkm., med 421,800 innev. (1881). Omkr. hälften af arealen utgöres af det s. k. Champagne-Pouilleuse, en enformig, naken slätt, bestående af ett 400 m. mäktigt kalklager; södra delen är mera omvexlande och bördig. Depart. tillhör helt och hållet Seines flodområde och genomflytes af Seine (längst i s. v.), Marne och flere af dess bifloder samt Aisne. Omkr. 3/4 af arealen äro odlingsbar mark; 1/6 är skogbevuxen. Med afseende på spanmålsafkastningen står depart. bland de främsta i Frankrike, och fårafveln är betydande; men dess största rikedom äro vingårdarna, hvilka, ehuru ej af stor utsträckning (omkr. 140 qvkm.), äro af synnerligen stort värde på grund af vinernas utmärkta beskaffenhet. Hufvudorterna för tillverkningen af champagnevinerna äro Epernay, Reims och Châlons. Den årliga produktionen uppgår i medeltal till 400--500 tusen hl. (i goda år öfver 1 mill.) och exporten till 20 mill. buteljer. Vigtigaste fabriksindustrien är tillverkningen af ylleväfnader (sjalar, flanell, merino o. a. kamgarnstyger) i Reims och andra orter. Dessutom finnas jernverk, stenhuggerier, glasbruk, porslins- och lergodsfabriker m. m. Depart. är indeladt i 5 arrondissement: Châlons, Epernay, Reims, S:te Menehould och Vitry-le-François. Hufvudstad: Châlons. -- 3. Haute-Marne [åt-marn], departement s. ö. om det föregående, bildadt af de sydöstra delarna af den forna prov. Champagne samt smärre delar af Bourgogne, Lothringen och Franche-Comté. Areal 6,220 qvkm. 254,876 innev. (1881). Södra delen utgör en högslätt, Langres' platå, hvars breda, till något mer än 500 m. höjd uppstigande hjessa bildar vattenskilnaden emellan Seines och Rhens flodområde å ena sidan samt Rhônes å den andra, i det på densamma upprinna Aube, Marne och Meuse samt flere tillflöden till Saône. Endast Marne, landets hufvudflod, är segelbar, ehuru blott 11 km., från S:t Dizier till norra gränsen. Depart. företer en angenäm omvexling af vackra dalar, fruktbara slätter, vinrankklädda höjder, saftiga betesmarker och skogiga berg, med nakna klippmassor här och der. Jorden odlas mycket omsorgsfullt och lemnar rika spanmålsskördar. Vinodlingarna upptaga omkr. 150 qvkm. och gåfvo 1884 omkr. 400,000 hl. vin. Mineralriket lemnar mycket jern samt byggnadssten och qvarnstenar. Af mineralkällor äro Bourbonne-les-Bains de namnkunnigaste. I metallurgiskt hänseende är Haute-Marne ett af de främsta departementen. Jernet förarbetas till största delen i depart., företrädesvis i och omkring staden S:t Dizier. I tillverkningen af eggjern utmärker sig i synnerhet Langres. Depart. är indeladt i 3 arrondissement: Chaumont, Langres och Vassy. Hufvudstad: Chaumont.