Mätare

Mätare, Geometrae (Phalaenidae hos Thomson), zool., kallas den grupp af nattfjärilar, som ställes sist bland Macrolepidoptera. Namnet »mätare» (Lat. geometra, landtmätare) har gruppen erhållit af den anledning att de långsträckta larverna hafva 10--12 häftfötter, fördelade endast å de främre och de bakre segmenten, hvarför de röra sig framåt på det sätt, att mellersta delen af kroppen böjes upp och bakre fötterna fästas nära de främre, hvarefter dessa lossas och kroppen utsträckes samt fästes å nyo med framfötterna, hvarefter de bakre i sin ordning framflyttas o. s. v. Larven beter sig sålunda, liksom om han mätte upp bit för bit den väg han tillryggalägger. Pupporna äro vanligtvis utan kokonger och blott omgifna af glesa trådar. Den fullbildade fjärilen har litet hufvud med små ögon och saknar oceller. Antennerna äro vid basen närmade hvarandra, hos hannarna ofta kamlika eller försedda med hår, stundom enkla, såsom alltid hos honorna. Mellankroppen saknar andra nattfjärilars kam af fjäll. Kroppen är ofta smal och långsträckt. Vingarna äro tämligen stora, mjuka och fina, under hvita, ofta platt utbredda och tryckta till det föremål, hvarå fjärilen hvilar, men framvingarna dölja äfven ofta bakvingarna. Mätarefjärilarna räknas bland nattfjärilarna, men många flyga endast om dagen. Larverna angripa blad och i synnerhet blommor, aldrig trädens ved. Många arter larver äro förvillande lika yngre qvistar å de buskar eller träd, hvilkas blad de förtära, och iakttaga, då de oroas, en stel ställning, med kroppen utsträckt i samma vinkel, som qvistarna bilda med grenen, lemnande sålunda slående exempel på »härmning», hvarigenom ernås en »skyddande likhet» (se Mimicry). Mätarna sammanfördes fordom under ett enda slägte, »mätareslägtet», Geometra, således motsvarande den grupp, som nu bär detta namn. Det forna mätareslägtet är nu indeladt i en stor mängd slägten, af hvilka ett fått bibehålla namnet Geometra, lätt igenkändt genom vingarnas gröna färg. G. papilionaria L. är en bland de större mätarna, hvilken mycket liknar en dagfjäril och är i rörelse äfven under dagen. Den för våra äpplefrukter så skadliga »frostfjärilen» (se d. o.) heter numera Cheimatobia (ej G.) brumata. O. T. S.