Maurer

Maurer. 1. Georg Ludwig, ritter von M., tysk rättslärd, statsman, f. 1790 i Rhenpfalz, hade innehaft åtskilliga juridiska ämbeten i bajersk tjenst, då han 1826 kallades till professor i tysk privaträtt, tysk riks- och rättshistoria samt fransk rätt vid Münchens universitet på grund af den uppmärksamhet han ådrog sig såsom författare till prisskriften Geschichte des altgermanischen und namentlich alfbayrischen öffentlich-mündlichen gerichtsverfahrens (1824). 1829 blef han ordin. medlem af bajerska vetenskapsakademien och ledamot af statsrådet, 1831 adlad och lifstidsledamot af riksrådet. I Okt. 1832 utnämndes M. af Ludvig I till medlem af regentskapet i Grekland under dennes sons, konung Ottos, minderårighet och åstadkom på kort tid ganska mycket, såsom strafflagen af d. 1 Maj 1834, kriminalprocess- och civilprocessordningar m. m. Han ådrog sig dock hätska fiender genom den helleniska kyrkans afsöndrande från beroendet af patriarken i Konstantinopel samt genom sitt kraftiga uppträdande mot mainoterna, och till följd af personlig missämja med regentskapets främste man, grefve von Armansperg, hemkalkdes han i Juli 1834 till Bajern. M. sammanskref nu ett större, värdefullt verk, Das griechische volk in öffenllicher, kirchlicher und privatrechtlicher beziehung vor und nach dem freiheitskampfe (3 bd, 1836), hvilket dock delvis är en mot Armansperg riktad stridsskrift. Febr.--Nov. 1847 var M. justitieoch utrikesminister i en af honom bildad liberal ministèr. M:s förnämsta rättshistoriska skrifter, hvilka tillhöra tiden efter hans utträde ur ministèren, utgöras af en serie i flere afseenden förtjenstfulla arbeten (tills. 12 bd) rörande det tyska kommunalväsendets historia. M. dog i München 1872. -- 2. Konrad von M., tysk rättshistoriker, den föregåendes son, född i Frankenthal (Rhenpfalz) d. 29 April 1823, blef 1847 e. o. och 1855 ordin. professor i München. Han har hufvudsakligen sysselsatt sig med Skandinaviens äldre rättshistoria och är en af de främste kännarna på detta område. M. företog 1858 en resa till Island och höll under förra hälften af år 1876 vid Kristiania universitet föreläsningar öfver de äldsta nord-germanska rättskällorna, hvilka föreläsningar sedermera utkommo i Kristiania under titel Udsigt over de nord-germaniske retskilders historie (1878) och i något förkortad framställning inflöto i Fr. von Holtzendorffs »Encyklopädie der rechtswissenschaft» (4:de uppl. 1882). Bland hans öfriga större och mindre arbeten märkas Die entstehung des isländischen staats und seiner verfassung (1852), Die bekehrung des norwegischen stammes zum christenthum (2 bd, 1855--56), Das beweisverfahren nach deutschen rechten (i Pözls »Kritische überschau», 1857), Isländische volkssagen der gegenwart (1860), Ueber die ausdrücke: altnordische, altnorwegische und isländische sprache (1867), Island von seiner ersten entdeckung bis zum untergange des freistaats (1874), Ueber das altar des gesetzsprecheramtes in Norwegen (1875), Das älteste hofrecht des Nordens (festskrift vid Upsala universitets jubelfest 1877), Zur politischen geschichte Islands. Gesammelte aufsätze (1880) samt hans studier öfver angelsachsiska rättsförhållanden (i »Krit. überschau» 1853--56) och afhandlingar öfver Islands författningskamp mot Danmark (i Sybels »Histor. zeitschrift» 1859--60). M. har äfven utgifvit Gullthóris-saga (1858). Hans forskning utmärker sig genom en strängt kritisk metod samt ett ytterst noggrant och fullständigt studium af källorna jämte all den literatur, som kan tjena till dessas belysning.