Megachile Latr., zool., ett slägte inom steklarnas ordning (Hymenoptera) bland insekterna. Det hör till biens grupp (Apidae), som har den trådlika, oftast håriga tungan lika lång som eller längre än dess slida. Slägtet igenkännes genom sin mera korta och tjocka, under tätt håriga kropp, hvars bakdel är bred och ej brokig. Tredje benparets skenben äro icke sammantryckta eller platta såsom hos honingsbin och humlor. Hufvudet är mycket bredt, med de tandade mandiblerna i spetsen snedt afskurna; maxillarpalperna äro korta, 2-ledade. Hithörande arter äro af medelstorlek, med bi-liknande utseende, men med svart grundfärg, sällan visande metallglans. De flyga snabbt och bygga högst egendomliga fingerborglika bon, oftast af noggrant afpassade blad, somliga företrädesvis af törnrosor. Man finner deras bon i murknade trädstammar, i plank och i lerväggar. Om slägtet Osmia icke utbrytes från Megachile, så omfattar M. 18 arter i Skandinavien. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Megachile
Ämne: Insekter och insektgrupper · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 1240 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗