Meliaceae

Meliaceae Juss., bot., en nat. fam., som ofta är sammanförd med de mycket nära stående Cedrelaceae. Hithörande växter äro träd eller buskar, hvilka äro utbredda såväl i Nya som i Gamla verlden inom de varmare jordbältena upp till 40° n. br., men förekomma sällsynt utanför tropikerna. Melia azedarach L. kan odlas i södra Europa. Bladen äro enkla eller, hos somliga, sammansatta och punkterade. Blommorna sitta i slaka knippen. De äro ofta ofullständiga genom felslagning med 3--5 foderoch kronblad under frukten, som är antingen ett bär eller en kapsel. Ståndaresträngarna äro mycket långt hopväxta till ett rör, liksom hos Cedrelaceae (jfr Mahogniträdet); deras antal är dubbelt mot kronbladens. Bittra, sammandragande och stärkande egenskaper tillhöra arterna inom denna familj. Stundom äro de bittra ämnena utvecklade i så hög grad, att de kunna blifva giftiga, och några meliacéer (arter af Guarea och Trichilia) i Brasilien verka häftigt afförande samt uppgifvas äfven kunna förorsaka missfall. Roten af M. azedarach användes såsom maskmedel, och af fruktköttet hos M. azedarachta L., »Margora»-trädet i Ostindien, pressas en i hushållen använd olja. Dylik erhålles äfven af frukterna af Carapa m. fl. Familjen har användning i flere olika riktningar. O. T. S.