Mahogniträdet

Mahogniträdet, Swietenia Mahagoni, L., bot., tekn., är ett stort träd, med vackra, parbladiga blad samt vippor af mindre blommor med femklufvet foder och fem kronblad. Ståndarna äro 10, med vid basen sammanvuxna strängar, hvilken rörformiga sammanväxning Linné ansåg vara ett honingsgömme med fria ståndare å dess rand. Han förde derför Swietenia till kl. Decandria. Frukten är en hård kapsel, öppnande sig vid basen och innehållande tegellagda, vingade frön. Mahogniträdet hör till nat. fam. Cedrelaceae Juss. och förekommer i Central-Amerika. Några arter finnas äfven i Gamla verldens tropiska land, t. ex. Sw. (Khaya) senegalensis i Afrika och Sw. febrifuga Roxb. i Ostindien. Trädets ved, »mahogni», är ett högt värderadt virke till möbler och finare snickeriarbeten, emedan veden är mycket hård, antager vacker glans och aldrig angripes af insektlarver. Barken, Cortex mahagoni, är i andra land använd såsom feberfördrifvande och gagnelig mot diarré. Den har äfven ibland utgifvits for kinabark. Genom insnitt i trädet utflyter ett gummi, »Acajougummi», som liknar »körsbärskåda». Namnet acajou tillhör dock egentligen det Vestindiska trädet Anacardium occidentale. Jfr Acajou. O. T. S.