Meuse

Meuse [mös]. 1. (T. och Holl. Maas, Lat. Mosa) Flod i Frankrike, Belgien och Holland, har sina källor i franska depart. Haute-Marne på Langres-platån, nära byn Meuse, på 409 m. höjd samt flyter först mot n., sedan mot n. v. genom depart. Vosges, Meuse och Ardennes. Från Troussey, der den skär Rhen-Marne-kanalen, har den kanaliserats, så att 2 m. djupgående fartyg kunna passera floden. Nedanför Givet inträder M. i Belgien, der den omgifven af höga, måleriska stränder, strömmar emellan landskapen Famenne och Condroz på högra samt La Fagne, Marlagne och Hesbaye på venstra sidan. Ofvanför Dinant mottager den fr. h. Lesse, ryktbar för sina grottor, och vid Namur fr. v. sitt största tillflöde, Sambre. Floden tager nu en nordöstlig riktning förbi de lifliga industriorterna Huy, Seraing och Liége samt mottager Ourthe fr. h. Under nordlig, nordvestlig och slutligen vestlig hufvudriktning flyter M. derefter förbi Maastricht, der den inkommit på nederländskt område, Roermond, der bifloden Roer mynnar ut, och Venlo, der kanalen mellan M. och Schelde börjar, genom ett fullständigt slättland samt förenar sig slutligen med Rhen, åt hvilken den gifver sitt namn, ehuru dess vattenmassa är endast 1/20 af Rhens. Vid Gorkum förer Waal, en arm af Rhen, 1/3 af denna flods vatten till M., som snart derefter delar sig i två armar: Merwede, som flyter mot v., och Westkil, som går mot s., ut i Biesbosch (se d. o.). Menvede delar sig vid Dordrecht i två hufvudarmar, af hvilka en, Noord l. Noorddiep, går mot n. till Lek och bildar den för handeln vigtigaste af M:s utloppsarmar, och den andra under namnet Oude Maas (Gamla M.) går mot v. Båda armarna omsluta ön Ijsselmonde och förena sig derefter, men blifva åter skilda genom ön Rozenburg och falla ut i hafvet vid Oostvoorne, s. om Hoek van Holland. Biesboschs vatten förenar sig åter till en enda kanal, 3,5 km. bred, Hollandschdiep, som längre ned delar sig i två armar, Haringvliet och Krammer, hvilka omsluta ön Overflakkee. M:s hela längd beräknas till 804 km., deraf 229 i Frankrike, flodområdet till 48,600 qvkm., deraf 7,800 qvkm. tillhöra Frankrike. Den har i allmänhet ett långsamt lopp. -- 2. Departement i nordöstra Frankrike, uppkalladt efter ofvannämnda flod och sammansatt af delar af det lothringska höglandet, nämligen hertigdömet Bar, landskapen Verdunois och Clermontois samt en del af Champagne. Areal 6,228 qvkm. 289,861 innev. (1881) -- en i förhållande till landets storlek liten folkmängdssiffra. Landet är till större delen bergigt genom utgreningar af Ardennerna. På ömse sidor om floden M. sträcka sig två högslätter, som utgå från Langres' platå och Monts Fauxilles samt förena sig i n. med Ardennerna och Luxemburgs berg. Deras högsta punkt inom depart. är 423 m. hög. Större delen tillhör M:s (Rhens) flodområde, i vestra delen flyta Ornain och Aire till Seine. Mer än halfva arealen är odlad jord, 1/4 skog, 1/10 nat. äng. Vingårdarna lemna 300--400 tusen hl. utmärkt vin. Från mineralriket erhållas byggnadssten, mergel, kalk, gips och krukmakarelera samt jernmalm, hvilken gifver anledning till en liflig jernindustri. Vigtigast är textilindustrien. Depart. är indeladt i 4 arrondissement: Bar-le-Duc, Verdun, Commercy och Montmédy. Hufvudstad: Bar-le-Duc.