Meyer [ma'jer]. 1. Joseph M., tysk bokförläggare och skapare af industriella företag, f. i Gotha 1796, var 1816--19 köpman i London, grundade 1826 i sin fädernestad en förlagsbokhandel, »Bibliographisches institut», och of nerflyttade 1828 med denna till Hildburghausen. Ur hans storartade förlagsverksamhet utgingo bl. a. en mängd olika bibelupplagor, ett bibliotek af äldre tyska klassiker, ett folkbibliotek för naturkunnighet, ett historiskt bibliotek, åtskilliga kartverk och konstgallerier, det frisinnade illustrerade arbetet Universum (46 bd, 1833--63), som på 1830-talet hade 80,000 abonnenter och efter hand utkom på 12 språk, samt Das grosse conversations-lexicon für die gebildeten stände (52 bd, 1840--55). M. kan sägas hafva infört bruket af subskription i stor skala och af förlagsartiklars utgifning häftevis. Han inlade äfven stora förtjenster om befordrandet af inhemsk tysk industri, i synnerhet jernindustri, samt om jernvägsanläggningar. I politiken sympatiserade han med 1848 års rörelser. Död 1856. -- 2. Hermann Julius M., den föregåendes son, f. i Gotha 1825, innehar efter fadern bokförlagsaffären, sedan 1884 i förening med sina två äldsta söner. 1874 flyttade han den till Leipzig, der den utvidgats i flere riktningar, i synnerhet på det lexikaliska området. Han har utgifvit Neues konversationslexikon für alle stände (15 bd, 1857--60; 3:dje uppl. under titeln Meyers konversations-lexikon. Eine encyklopädie des allgemeinen wissens, 15 bd, 1874--78, jämte »Ergänzungen» i 1 bd, 1878, och »Jahres-supplement» i 5 bd. 1880--84; 4:de uppl. började utgifvas 1885), Meyers handlexikon des allgemeinen wissens (1870--72; 3:dje uppl. 1883) samt en serie Fachlexika (1882 o. f.). Bland M:s förlagsartiklar märkas äfven Reisebücher och Klassiker-bibliothek (omfattande de flesta af verldsliteraturens mest framstående arbeten) samt Brehms »Illustrirtes thierleben», till hvilket arbete sluter sig verket »Allgemeine naturkunde» (1885 o. f.). -- 3. Heinrich August Wilhelm M., tysk luthersk teolog, exeget, den föregåendes farbroder, f. i Gotha 1800, var från 1841 konsistorialråd i Hannover samt till 1848 tillika superintendent och pastor vid Neustadt-kyrkan derstädes. Han befordrades 1861 till öfverkonsistorialråd och drog sig 1865 tillbaka till det enskilda lifvet. Död 1873. Bland M:s arbeten märkas hans edition och öfversättning af Nya testamentet (1829), hans edition af den lutherska kyrkans symboliska böcker (1830) och framför alla hans mycket värderade arbete Kritisch-exegetischer kommentar zum Neuen testament (16 bd. 1832--59, i fortsättningen med biträde af teologerna Huther, Düsterdieck och Lünemann; enskilda band utg. i en mängd nya upplagor, dels af M. sjelf, dels, efter hans död, af Ritschl, Wendt, Weiss, Heinrici, Beyschlag, Siefert m. fl.). M. var till sin teologiska riktning supranaturalist, men bemödade sig om att, fri från dogmatiska förutsättningar, gifva en strängt grammatisk-historisk tolkning af bibelordet.