Minnesota

Minnesota [minniså'ta], en af de nordvestra staterna i nord-amerikanska unionen, ligger emellan 43° 30' och 49° n. br. samt mellan 89° 39' och 97° 5' v. lgd samt gränsar i n. till britiska Nord-Amerika, i ö. till Lake superior och staten Wisconsin, i s. till Iowa och i v. till Dakota. Arealen utgör 215,907 qvkm., deraf 10,774 qvkm. upptagas af vatten. Landet har en medelhöjd, af 300 m. och höjer sig ingenstädes öfver 520 m. Genom norra delen af staten går en nästan omärklig ås, kallad Missabey heights och Height of land, som skiljer Mississippis, de kanadiska sjöarnas och Winnipegs vattenområden och mot s. utsänder Coteau du Grand bois. M. är utomordentligt rikt på sjöar och floder. De förras antal anses uppgå till 7,000. Störst äro Rainy lake (378 qvkm.), Lake of the Woods (1,585 qvkm.) vid norra gränsen, Red lake (886 qvkm.) i n. v. med aflopp till Red river, Leech lake (502 qvkm.), Winnebigoshish (202 qvkm.), Vermillion (163 qvkm.) och Mille lacs (513 qvkm.). Hufvudfloden är Mississippi, som upprinner i Itascasjön och tillhör staten på en sträcka af 1,350 km., deraf 870 km. äro segelbara. Dess största biflod inom staten är Minnesota, som upprinner i östra delen af Dakota, mycket nära en af Red rivers källfloder, och efter ett lopp af omkr. 700 km. (deraf 383 km. segelbara) förenar sig med Mississippi 5 km. ofvanför S:t Paul. På vestra gränsen flyter Red river of the North (omkr. 600 km.), som slutligen faller ät i Hudsons vik. De segelbara vattenvägarna hafva en längd af omkr. 4,500 km. Stora kärrtrakter förekomma i n. ö. Nästan hela norra delen af staten upptages af barrskog; södra delen är hufvudsakligen vågformiga, ytterst bördiga prärier, men äfven der förekomma skogstrakter. Tillsammans upptager den skogbevuxna marken 30 proc. af staten. Klimatet är angenämt och helsosamt, ehuru vintrarna äro jämförelsevis stränga och somrarna heta, motsatser, som lätt fördragas, emedan luften är ovanligt torr. Af sistnämnda anledning besökes M. af bröstsjuka. Medeltemperaturen i S:t Paul (på Venezias breddgrad) är för våren 7,5° C., för sommaren 21,5°, för hösten 5°, för vintern - 9°, för hela året 7° C. Regnmängden är omkr. 650 mm. Åkerbruket är hufvudnäring. Hvete är det förnämsta sädesslaget, och för detsamma lämpar sig såväl jorden som klimatet synnerligen väl. Koppar- och jernmalmer finnas i n. ö., saltkällor i Red rivers dal och torflager mångenstädes, men dessa skatter hafva ännu icke börjat tillvaratagas. De många floderna med sina vattenfall, granskapet till Iowas stenkolslager samt de beqväma kommunikationerna på Mississippi och på de kanadiska sjöarna bidraga, till industriens uppblomstring. Hittills hafva de vigtigaste grenarna af denna varit sågverksrörelse och qvarnindustri. Jernvägarna hade 1882 en längd af 6,048 km. 1880 hade staten 786,971 innev., deraf 1,564 negrer, 2,300 indianer inberäknade i censusbefolkningen och 6,198 i stammar lefvande indianer, hvilka hafva några »reservations». 107,770 pers. voro födda i Skandinavien, deraf 39,176 i Sverige. Staten underhåller bl. a. ett universitet i Minneapolis, 3 normalskolor, ett döfstum- och ett blindinstitut samt en förbättringsanstalt. Författningen öfverensstämmer i hufvudsak med de andra unionsstaternas. Lagstiftande församlingen, som sammanträder hvartannat år i hufvudstaden, S:t Paul, räknar 47 senatorer och 103 representanter. Guvernören och de andre högre statsämbetsmännen utses för 2 år. Statsskulden uppgick i Nov. 1883 till 4,482,000 doll. Staten sänder 2 senatorer och 5 representanter till kongressen. -- M. besöktes först i 17:de årh. af kanadiska pelshandlare samt jesuit- och andra missionärer. Det inberäknades i franska Louisiana och kom 1803 till Förenta staterna. 1804 organiserades Upper Louisiana, bestående af Arkansas, Missouri, Iowa och en stor del af M. Då M. 1849 blef ett särskildt territorium, räknade det knappt 5,000 hvita. 1858 upptogs det som stat i unionen.