Montana

*Montana (»Bonanzastaten». Jfr Bonanza. Suppl.) upptogs 1889 som stat i unionen och hade 132,159 innev. 1890 (198 män mot 100 qvinnor), af hvilka 43,096 voro födda i utlandet (3,771 i Sverige), 4,888 färgade och 2,564 kineser. Dessutom funnos (1895) 10,783 indianer i stammar på reservationer, som upptaga nåsrot mer än 1/10 af hela arealen. På farmerna, hvilka 1890 voro 5,600 med en areal af 785,680 har, skördades för omkr. 6,3 mill. doll. I malmrikedom öfverträffas M. endast af Kalifornien och Colorado. Till 1892 hafva erhållits guld för omkr. 67 mill. och silfver för 16,5 mill. doll.; ensamt 1892 erhöllos 4,350 kg. guld och 540,000 kg1. silfver. Kopparmalmsbrytningen utgjorde s. å. omkr. 74 mill. kg., hvaraf ensamt från Anaconda-grufvan vid Butte City 28,3 mill. Till unionens kopparproduktion bidrager staten med 44,6 proc., till dess silverproduktion med 26,3 proc. Ur stenkolsgrufvorna uppfordrades s. å. 363,300 ton. Jernvägarna hafva en längd af omkr. 4,600 km. Guvernören och de 13 senatorerna väljas för 4 år, de 26 representanterna för 2 år. Till unionens senat sänder staten 2, till dess representanthus 1 ombud.