Montpensier [mångpangsie], fransk ätt, en gren af huset Bourbon, som härstammar från Ludvig I af Bourbon, grefve af M. (d. 1486), och har sitt namn efter nuv. byn M., hufvudort i det forna grefskapet M. (dep. Puy-de Dôme). 1608 kom grefskapet M. genom gifte till huset Orléans. Titeln hertig af M. bäres f. n. af konung Ludvig Filips yngste son, Antoine (se M. 4).
1. Catherine-Marie de Lorraine, hertiginna af M., f. 1552, d. 1596, var dotter af François de Lorraine, hertig af Guise, och förmäldes 1570 med Louis II de Bourbon, hertig af M. Vid brytningen emellan hennes broder Henrik och konung Henrik III 1587 spelade hon en vigtig rol. Bl. a. lyckades hon förmå hufvudstadens innevånare till uppror, hvarigenom konungen nödgades lemna Paris. Sedan Henrik III låtit mörda hennes båda äldre bröder (1588), dref hon sin tredje, hertigen af Mayenne, till ett energiskt uppträdande och hade troligen sin hand med i mordet på Henrik III. I den följande striden emellan Henrik IV och hertigen af Mayenne spelade hon en bullersam rol, men förlikte sig omsider med Henrik IV. -- 2. Anne Marie Louise d'Orléans, hertiginna af M., känd under namnet Mademoiselle, f. i Paris 1627, var dotter af Gaston af Orléans, Ludvig XIII:s broder, och Maria af Bourbon, arftagerska till huset Montpensier. Såsom den rikaste arftagerska i Europa var hon ett eftersökt parti, men ingen af de många ifrågasatta förbindelserna gick i verkställighet. Det tillärnade äktenskapet med Ludvig XIV omöjliggjordes derigenom att hon deltog i frond-upproret mot det kungl. partiet. Hon vann staden Orléans för sitt parti och räddade den af den kunglige generalen Turenne d. 2 Juli 1652 i förstaden S:t Antoine hårdt ansatte Condé derigenom att hon lät för honom öppna portarna till Paris och rikta Bastiljens kanoner mot de kungliga trupperna. Sedan fronden s. å. besegrats, måste hon ända till 1657 hålla sig aflägsnad från hofvet. Intagen af lidelse för en gardeskapten, grefve du Lauzun (se d. o.), ville hertiginnan 1670 äkta honom, men hofvet satte sig deremot. 1681 köpte hon hans befrielse ur en tioårig fångenskap genom att till Ludvig XIV:s son, hertigen af Maine, afstå grefskapet Eu, hertigdömet Aumale och furstendömet Dombes. Ett hemligt äktenskap tyckes hafva blifvit slutet emellan Lauzun och M., men oenighet skilde dem snart från hvarandra. M. dog d. 5 April 1693. Hennes Mémoires trycktes 1735 och senast i en af Cheruel korrigerad uppl. 1856--59. -- 3. Antoine Philippe d'Orléans, hertig af M., född d. 3 Juli 1775, yngre broder till sedermera konung Ludvig Filip, utmärkte sig under revolutionskrigen vid Valmy (1792), der han tjenstgjorde såsom sin broders adjutant, och Jemappes (s. å.) samt uti Italien, men hölls 1793--96 fängslad af den republikanska regeringen till följd af broderns affall. Derefter vistades han i Amerika till 1800, då han bosatte sig i England (Twickenham), der han afled 1807. -- 4. Antoine Marie Philippe Louis, hertig af M., född i Neuilly d. 31 Juli 1824, konung Ludvig Filips yngste son, förmäldes d. 10 Okt. 1846 med infantinnan Maria Luisa Ferdinanda, en syster till drottning Isabella II, bosatte sig 1848, då hans fader störtades från tronen, i Sevilla och blef 1859 infant af Spanien. Han stämplade flere gånger mot sin svägerskas regering och blef derför 1868 landsförvist. Efter Isabella II:s afsättning (s. å.) återvände M. till Spanien och uppträdde som tronkandidat, men erhöll vid konungavalet d. 16 Nov. 1870 blott 25 röster. Efter prins Amadeos tronbestigning (Jan. 1871) försonade M. sig med sin svägerska och stämplade med framgång till fördel för infanten Alfonso. Hans tredje dotter, Maria de las Mercedes (d. 1878), var Alfons XII:s första gemål. A. B. B.