Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Morus

Ämne: Träd och buskar, släkten · Växter och botanik

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1396 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Morus Tourn., mulbärsträdet, bot., ett slägte af träd eller buskar, bildande en egen familj Moreae och hörande till kl. Monoecia L. Blommorna sitta i korta, nästan hängelika ax. Hanblommornas kalk är 4-delad, honblommornas 4-bladig. Frukterna äro små nötter, hvilka äro inneslutna i ett småknöligt, saftigt kött, bildande ett »falskt bär», uppkommet genom sammanväxning af honaxets till sist saftiga och köttiga blommor. Dessa »mulbär» (T. maulbeere, D. morbær, af Lat. morus) äro hos M. alba L. helt små och nästan hvita samt osmakliga, hvaremot de hos M. nigra L. äro ganska stora, svartblå och angenämt sötsyrliga samt med fördel använda till sylt och till syrup (förr officinel). Mulbärsträden odlas i varmare tempererade luftstreck i stor skala utmed vägar och åkerskilnader. Med bladen uppfödas silkesmaskarna, larverna till silkesspinnaren (Bombyx mori L.). M. alba L., som har mindre blad, antingen äggrunda och hela eller 3--5-flikiga, ojämnt sågade, tunna och nästan glatta, anses härstamma från Kina och är nu allmänt odlad i södra Europa. M. nigra L., ursprungligen från Persien, kan i buskform (eller låg trädform) odlas i Sverige upp till Stockholmstrakten och norra Upland. Dess blad äro större, hjertlikt-äggrunda, 3--5-flikiga, groftandade, tjockare och under sträfhåriga. I Skåne och på Gotland mogna dess bär förträffligt under varma somrar. Se vidare Gulholz och Silkesodling. O. T. S.