Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Mülhausen

Ämne: Rhenlandet, Elsass och västtyska områden · Preussen, Sachsen och tyska städer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1573–1574 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Mülhausen (Fr. Mulhouse), förnämsta industristaden i Elsass-Lothringen, ligger 15 km. v. om Rhen, 30 km. n. v. om Basel i regeringsområdet Oberelsass, vid 111, Rhen--Rhône-kanalen och jernvägen emellan Strassburg och Basel, som der utsänder en bibana till Belfort (Paris). M. består af gamla staden, på en af Ills armar bildad ö, med ett 1552 uppfördt rådhus, nya staden (s. derom vid kanalen), i hvars midt ligger börstorget, omgifvet af eleganta hus, samt arbetarestaden (i n. ö.), grundad 1853 af M:s dåvarande mär, Jean Dollfus. Den sistnämnda består af omkr. 1,000 1- och 2-våningsbyggnader, hvilka mot regelbundna afbetalningar kunna blifva arbetarnas egendom. För arbetarna finnas spisningslokaler, konsumtionsföreningar, läsrum, badoch tvättinrättningar, en försörjningsinrättning, ett 1825 grundadt industrisällskap (Société industrielle), som bl. a. eger en mönstersamling (industrimuseum) af alla lands industriprodukter. Fabrikerna ligga dels i staden, dels, och till större delen, emellan staden samt den v. derom belägna byn Dornach, dels i Dornach sjelf. Främst bland fabrikerna stå bomullsspinnerierna, väfverierna och kattuntryckerierna. Derjämte finnas en jernvägslokomotivverkstad och stora maskinfabriker samt tillverkas linneväfnader, kläde, marokäng och annat läder, handskar, såpa, kemiska produkter m. m. Stadens industriella utveckling daterar sig från 1746, då tre borgare i M.: S. Köchlin, J. J. Schmaltzer och J. H. Dollfus, införde tillverkningen af tryckta bomullstyger, s. k. indiennes. Staden hade 1821 endast 13,027 innev., 1885 deremot 69,620 innev., af hvilka omkr. 50,000 voro katoliker. M. nämnes redan 717 och blef 1273 fri riksstad. 1446--1798 var det förenadt med Edsförbundet. Sistnämnda år sökte staden af handelspolitiska skäl förening med Frankrike, från hvilket den skildes 1871.