Munktell, svensk slägt, härstammar från Martinus Olai Muncktelius, hvilken var född 1620 och hemmansegareson från Munktorps socken i Vestmanland. Han dog 1691 såsom kyrkoherde i Säter. Hans efterkommande ändrade namnet till Muncktell, senare till Munktell l. Muncktell.
1. Muncktell, Johan Fredrik, prest, herdaminnesförfattare, föddes i Stora Kopparbergs landsförsamling d. 26 Sept. 1764, blef student i Upsala 1784, prestvigdes 1790 och nämndes 1815 till kyrkoherde i Sevalla, men förflyttades 1820 till samma beställning i Irsta, hvilken han innehade till sin död. Han afled derstädes d. 5 Mars 1848. M. vardt teol. doktor 1844. Han har blifvit bekant genom Vesterås stifts herdaminne (3 dlr, 1843--46), hvilket såväl genom rikhaltigheten och noggranheten i uppgifter som den frisinnade och kunskapsrika uppfattningen intager främsta rummet bland liknande svenska verk. -rn.
2. Munktell, Johan Theofron, mekaniker, den föregåendes son, född på Kärrbo komministers boställe d. 20 Mars 1805, blef 1822 G. Brolings elev vid k. myntverket och var 1826--32 verkmästare derstädes, hvarjämte han från 1828 hade ledningen af det af Broling i Stockholm anlagda gjutstålsverket, tills detta 1837 måste nedläggas. Redan 1832 afflyttade emellertid M. till Eskilstuna, och följande år erhöll han medaljen »Illis quorum meruere labores» såsom ett erkännande af den skicklighet han ådagalagt vid den grundliga förbättring, som myntverket under hans ledning undergått. I Eskilstuna anlade M. för egen räkning en mekanisk verkstad, och sedan han 1835 med understöd af allmänna medel företagit en resa för att studera den engelska jernindustrien, utvidgades detta etablissement till ett större »mekaniskt faktori», hvilket 1859 fullständigades genom anläggningen af Klosterströms gjuteri. Bland M:s tillverkningar, hvilka vid mångfaldiga tillfällen prisbelönts såväl inom som utom Sverige, märkas -- förutom ett stort antal ångverk till de stora industrigrenarnas bruk -- det första i Sverige förfärdigade jernvägslokomotiv, de första inhemska maskiner för gevärstillverkning i större skala, kupolen till observatoriet i Upsala samt maskiner till Sörstafors trämassefabrik, hvilken anläggning åren 1869--71 kom till stånd hufvudsakligen genom M:s medverkan. 1853 anlade M. till motverkande af bränvinssuperiet ett större ölbryggeri i Eskilstuna. Han har varit mycket verksam till nämnda samhälles bästa, särskildt i fråga om byggandet af Eskilstuna kanal (1855--60). 1836 erhöll M. direktörs titel. 1865 blef han ledamot och 1884 hedersledamot af Landtbruksakademien samt hedrades 1869 med akademiens stora medalj i guld. 1884 kallades han till medlem af Vetenskapsakademien.
3. Munktell, Johan Henrik, pianist, syssling till M. 1, född på Grycksbo bruk i Dalarna d. 9 Okt. 1804, tog kansliexamen och tjenstgjorde några år i finansdepartementet samt inköpte 1836 af fadern egendomen Grycksbo, som han innehade till sin död, d. 8 April 1861. Han väckte såsom pianist och särskildt som improvisatör uppseende t. o. m. i utlandet, och Jenny Lind lär sagt sig aldrig hafva hört ett sådant anslag. Äfven berättas som prof på hans ovanliga musikaliska minne, att han efter gehör upptecknade den ryska hornmusikens stycken, till ej ringa förskräckelse för anföraren, som var förbjuden att låta någon kopiera dem. A. L.