Münster

Münster. 1. Regeringsområde i preussiska provinsen Westfalen. Areal 7,249 qvkm. 494,219 innev. (1885). Området indelas i 11 kretsar. -- 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde och i prov. Westfalen, vid ett litet tillflöde till Ems och jernvägen emellan Soest och Emden. Det är en af de vackraste städerna i Westfalen, med breda gator och välbyggda hus. 40,434 innev. (1880), mest katoliker. Af stadens 14 kyrkor må nämnas domkyrkan (från 12:te--13:de årh.), i en blandad gotisk och romansk stil, samt Vårfrukyrkan (omkr. 1340), i gotisk stil, med kolossalt torn. Andra mera framstående byggnader äro det gotiska rådhuset (från 14:de årh.), i hvars i oförändradt skick bevarade, med fredsunderhandlarnas porträtt prydda sal den westfaliska freden undertecknades d. 14 (24) Okt. 1648, och slottet (bygdt 1767, förr biskoparnas residens) på det forna citadellets plats. De forna fästningsverken förvandlades omkr. 1770 till promenader. M. är säte för regeringsområdets och Westfalens styrelse, biskop med domkapitel, 7:de armékårens generalkommando, en appellationsdomstol m. m. Af det 1786 stiftade, 1818 upphäfda universitetet återstår ännu en akademi med 2 fakulteter (en katolsk-teologisk och en filosofisk) med omkr. 35 lärare och 300 studerande. Vidare eger M. gymnasium, realgymnasium, prestseminarium och lärarinneseminarium. Det paulinska biblioteket har omkr. 50,000 bd. Tillverkning af linne, bomullstyg och läder; stora brännerier och bryggerier. -- Orten nämnes först 791 under namnet Mimigardevord och blef då biskopssäte, i 11:te årh. anlades der ett kloster (monasterium), som gaf anledning till stadens nuv. namn. I slutet af 13:de årh. blef M. medlem af hansan. 1533--35 var staden skådeplats för anabaptisternas politisk-religiösa rörelser. -- 3. Biskopsstift, sedan 12:te årh. furstbiskopsstift, det största i Westfaliska kretsen, omkr. 9,900 qvkm. Efter 1719 voro ärkebiskoparna af Köln tillika furstbiskopar i M. Genom riksdeputationshufvudbeslutet 1803 sekulariserades stiftet, och dess område delades emellan Preussen, hertigen af Holstein-Oldenburg, hertigen af Aremberg m. fl. Preussen bildade af sina andelar (omkr. 3,300 qvkm.) furstendömet M., som 1807 förenades med det nybildade storhertigdömet Berg och 1810 med franska kejsare-dömet. Genom Wienkongressen (1814--15) återfick Preussen furstendömet, som nu bildar hufvudbeståndsdelen i regeringsområdet M. -- 4. Stad i Elsass-Lothringen, regeringsområdet Oberelsass, vid Ills biflod Fecht och jernvägen till Kolmar (19 km. s. v. om denna stad). 5,136 innev. (1880). Stora bomullsspinnerier och väfverier. Stor export af ost (münsterost) från Fechts dal (Münster- l. Sankt Gregorienthal), som till en del har fullständig alpkarakter. Staden leder sitt ursprung från ett 634 grundadt benediktinkloster och blef 1235 fri riksstad.