Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Musketerare

Ämne: Arméorganisation, grader och trupper · Krigsväsende och armé

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1555–1556 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Musketerare [hårdt k] l. musketör (T. musketier, af Fr. mousquetaire), fordom benämning på den med musköt väpnade infanteristen. Omkr. 1520 hade musköten i kejsar Karl V:s armé och något senare äfven i andra arméer ersatt hakebössan, och musketerarnas antal blef snart lika med pikenerarnas (det med pik väpnade manskapet). Musketerarna hade i striden sin plats i hörnen af de af pikenerarna bildade fyrkanterna eller framför pikenerarna. Då man grep till de blanka vapnen, intogo de dock sin plats bakom pikenerarna. Gustaf II Adolf ökade musketerarnas antal till 2/3 af hela infanteristyrkan och ställde dem i samlade afdelningar, blandade med pikenerareafdelningarna, så att de på lämpligt sätt kunde samverka. Se vidare Eldhandvapen, sp. 346 o. 347. -- Då omkr. 1700 piken bortlades och musköten småningom utbyttes mot geväret med bajonett, bortlades småningom benämningen musketerare. Namnet bibehölls emellertid i den preussiska armén för att beteckna linieinfanterister och nyttjas ännu vid infanteriregementenas 1:sta och 2:dra bataljoner, dock ej vid gardes-, grenadieroch fusilier-regementen. -- Musketörer kallades jämväl det med musköter väpnade samt beridna adliga lifgarde af ett kompanis storlek, som 1622 uppsattes af Ludvig XIII i Frankrike. Det upplöstes ett par gånger mot slutet af 1700-talet och försvann för alltid 1815. C. O. N.