Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Nådår

Ämne: Ämbetsverk, ämbeten och tjänstemän · Stat, riksdag, finanser och föreningar

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 4–5 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Nådår, en särskild form för pensionering af enkor samt omyndiga och oförsörjda barn efter ecklesiastika ämbets- och tjenstemän, består deri att enka och barn under det eller de år, som närmast följa efter tjensteårets utgång, ega att uppbära inkomsterna af den befattning, som den aflidne innehaft, mot skyldighet att bekosta tjenstens skötande genom vikarie. Privilegierna tillförsäkra endast ett nådår, privilegieåret, men efter ansökan kan K. M:t på grund af särskilda omständigheter bevilja ytterligare nådår, extra nådår. Dessa extra nådår skola emellertid upphöra, då presterskapets enkeoch pupillkassa kan utdela pensioner med hela det beräknade beloppet. Inkomsterna af nådåret kunna ej tillgripas för den dödes gäld. Till de ecklesiastika ämbets- och tjenstemän, hvilkas efterlefvande voro tillförsäkrade nådår, hafva räknats alla de, som ansetts stå under presterskapets privilegier, således ej endast prester, utan äfven »läsemästare» och skolbetjente m. fl. Numera har emellertid nådårsrätten för elementarlärares enkor och barn i allmänhet upphört, sedan med bidrag af statsverket en »Lärarnas vid elementarläroverken enke- och pupillkassa» upprättats. Endast de äldre elementarlärare, som ej funnits villiga att ingå på denna anordning, hafva bibehållit nådårsrätt åt enkor och oförsörjda barn. K. H. B.