Nationaldag, en af ett helt folk firad dag till åminnelse af någon för nationen synnerligen vigtig tilldragelse eller för att gifva uttryck åt fosterlandskänslan, förekommer i de flesta land. Vanligen högtidlighålles den dag, på hvilken den gällande författningen antogs (så t. ex. i Danmark d. 5 Juni, i Norge, fr. o. m. 1829, d. 17 Maj och i Italien, »il festo de lo statuto», första söndagen i Juni) eller staten förklarades oberoende (så t. ex. i Grekland d. 6 April, i Belgien 21–23 Juni, i Nord-Amerikas Förenta stater d. 4 Juli och i de feta. af Syd-Amerikas republiker), I Frankrike firas minnet af Bastiljens kapitulering (d. 14 Juli), i Tyskland af segern vid Sedan (å. 2 Sept.). I många land ger årsdagen af regentens födelse eller uppstigande på tronen anledning till en nationalfest. Åtskilliga folk (t. ex. nord-amerikaner och brasilianer) fira flere »nationaldagar». Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år föreslagit, att t. ex. d. 6 Juni (Gustaf Vasas val till konung, 1523; den nuv. regeringsformens antagande af hertig Karl 1809) eller midsommardagen (den afgörande dagen under Vesterås riksdag 1527; Gustaf II Adolfs landstigning i Tyskland 1630) borde firas som nationaldag. Jfr H. Hildebrand: »En svensk nationaldag» (i »Sv. nationalför:s skr.», IV, 1894) och V. Lundström: »Ett förslag till svenska nationalfester» (1896). »Almanach de Gotha» innehåller (fr. o. m. 1897) en förteckning öfver olika lands nationalfester.
Nordisk familjebok · första upplagan
Nationaldag
Ämne: Förenta staterna och dess stater · Länder, orter och folkmängd
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1684–1685 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗