Navez

Navez [navä'ss], François Joseph, belgisk målare, f. 1787, studerade först vid akademiea i Bruxelles och begaf sig 1813 till Paris, der han slöt sig till Davids skola. 1817 reste han till Italien och hemsände derifrån Hagar och Ismael i öcknen (1820, nu i museum i Bruxelles), som med sitt franska uppfattningssätt icke tillfredställde alla, men dock väckte förhoppningar om N. såsom blifvande historiemålare. Efter hemkomsten (1822) utförde han en mängd arbeten af vexlande förtjenst, och efter Davids död (1825) ärfde han dennes inflytande. Men länge var han ej i besittning deraf, ty med revolutionen 1830 inträdde äfven den stora förändring inom den belgiska konsten, som från klassicismen förde måleriet öfver till den moderna historiemålningen och derför uppträdde i skarp opposition mot akademien, hvars ledare N. var. Bland hans verk från denna tid må nämnas Athalie och Joas (1830, en äkta davidsk bild), Flodnymfen Salmacis och hermafroditen, Äktenskapsbryterskan (1837) och Salomos dom (1855). Men dessutom målade N. genrescener (t. ex. italienska scener à la Caravaggio), hvilka lyckades honom bättre, och i synnerhet porträtt, i hvilka han visade sig som mästare och en sann lärjunge af David. N. dog i Bruxelles 1869. Han var en förträfflig lärare, och många af de senare framträdande moderne realisterna (bl. a. A. Stevens) hafva utgått ur hans atelier, ty han sökte ej undertrycka någon lärjunges personliga sätt att se. C. R. N.