Norling, Sven Adolf, veterinär, född i Göteborg d. 10 Nov. 1786, uppfostrades vid läroanstalten Christiansfeld i Slesvig, var 1800--05 elev hos djurläkekonstens grundläggare i Sverige, professor P. Hernqvist, på Brogården vid Skara, samt fortsatte sina studier dels under den äfven såsom veterinärläkare framstående anatomen A. H. Florman i Lund, der N. tillika 1806 aflade studentexamen, dels under den berömde veterinären E. Wiborg i Köpenhamn. Efter begynnelsen af krigshändelserna 1808 var han till en början anställd såsom fältkirurg vid vestra armén och förordnades 1809 till föreståndare för arméns hästlasarett, ett uppdrag, som åter tillföll honom under kriget mot Norge 1814. Emellertid hade hans gynnare Hernqvist dött 1808, och N., som var exekutor af dennes till förmån för Skara veterinärinrättning uppgjorda testamente, förordnades 1810, enligt hans uttryckta önskan, att förestå inrättningen såsom förste lärare (lektor) samt blef 1813 innehafvare af denna befattning. Under personliga ekonomiska uppoffringar fyllde han med lefvande nit och praktiskt förstånd sitt kall, hvilket vidgades, då han 1821 förordnades att tillika vara chef och förste professor vid veterinärinrättningen i Stockholm, hvilken anstalt han jämte arkiatern v. Weigel anbefalts att upprätta. Sistn. år erhöll N. titel af öfverdirektör. Då de växande krafven på veterinärväsendets utbildning omsider (1854) framkallat beslutet att göra veterinärinrättningarna i Stockholm och Skara till hvar för sig fristående läroverk och sörja för meddelandet af en djupare teoretisk undervisning åt veterinäreleverna, behöll N. ledningen af anstalten vid Skara allenast samt ditflyttade från Stockholm 1855. Han afled på Brogården d. 20 Sept. 1858. -- N. egde i sitt yrke sin tids vetenskapliga bildning, en skarp blick och säker rutin samt ett egendomligt herravälde öfver djuren. Han var en sträng och kraftig natur. Också var det han, som utverkade den radikala, men lyckliga åtgärd (nedslagtning på allmän bekostnad), hvilken gjorde slut på den elakartade lungsjukan de två gånger (1847 och 1856) denna kommit till Sverige. N. blef 1822 ledamot af Landtbruksakademien och 1826 af Krigsvetenskapsakademien. Han var på sin tid mycket omtalad för sin originalitet och qvickhet. -- En sonson af N., Ture Börje Norling (född d. 20 Mars 1859 å Mälby i Frustuna socken, Södermanlands län), numera innehafvare af Malmö nya mejeri, utgaf såsom student i Upsala en uppseendeväckande skrift: Nya skolan bedömd i literaturhistorien (1880), hvilken följdes af Nya skolan bedömd i nutidens press. Antikritik. (1882). Han har öfversatt ballader och romanser af L. Uhland (1881) samt utgifvit valda humoristiska och poetiska skrifter af Lorenzo Hammarsköld (1882).
Nordisk familjebok · första upplagan
Norling
Ämne: Läkare (svenska och utländska) · Läkare och naturforskare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 2430–2431 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗