Normal

Normal. 1. Matem. Normal till en rät linie eller till ett plan kallas en mot linien eller planet vinkelrät linie. Normal till en kroklinie eller buktig yta i en gifven punkt kallas en i den gifna punkten vinkelrätt mot krokliniens tangent eller den buktiga ytans tangentplan dragen rät linie. Betraktas en kroklinie i rymden, kunna till densamma dragas ett obegränsadt antal normaler. Dessa ligga alla i ett och samma plan, det s. k. normalplanet. -- Med principalnormal förstår man den normal, som utgör afskärningen mellan normalplanet och det s. k. oskulerande planet. -- Med normalplan till en buktig yta i en gifven punkt förstås hvarje plan, som i sig innehåller normalen i denna punkt. Afskärningen mellan ytan och ett normalplan kallas normalsektion. -- Principalnormalsektioner kallas de två normalsektioner, hvilka bland alla sådana hafva den största och den minsta krökningsradien; dessa sektioner äro vinkelräta mot hvarandra. -- Stundom förstår man med normalen till en plan kroklinie särskildt den del af normalen i ofvan angifna mening, som ligger mellan kroklinien och X-axeln. -- 2. Fys. Se Brytning 1. -- 3. Meteor. a) Normal l. normalinstrument kallas ett sådant meteorologiskt instrument, som till följd af sin omsorgsfulla och rationella konstruktion direkt gifver riktiga värden, utan någon jämförelse med annat instrument af samma slag. Tvärtom tjenar normalinstrumentet till att beriktiga andra, mindre noggrant utförda instruments angifvelser. De instrument, med hvilka observationer anställas å de meteorologiska stationerna i ett land, böra tid efter annan jämföras med normalinstrumenten på den meteorologiska centralanstalt, under hvilken dessa stationer sortera. Fullkomligt exakta normaler finnas dock ej ännu vid alla centralanstalter, hvarför man företagit sig att då och då anställa jämförelser mellan de i olika land såsom normaler begagnade instrumenten. Sådana jämförelser hafva företrädesvis visat sig vara af nöden för de barometrar, efter hvilka stationsbarometrarna i de särskilda landen regleras. -- b) Den temperatur, som skulle tillkomma hvarje ort på en viss breddgrad på jorden, om temperaturen icke varierade med longituden, kan anses såsom den för samma breddgrad gällande medeltemperaturen och erhålles derigenom att man tager medium af de orters medeltemperaturer, som ligga under denna breddgrad. Den eller de orter, hvilkas medeltemperatur är lika med medeltemperaturen för den breddgrad, vid hvilken de ligga, kunna anses hafva en normal temperatur, medan alla andra orter på samma breddgrad hafva en anomal medeltemperatur. Sammanbinder man nu på en jordglob eller verldskarta alla orter, som hafva en i denna mening normal temperatur, så kallas sammanbindningslinierna termiska normaler. Utritar man de termiska normalerna på isotermkartorna för årets särskilda månader, kan man se hvilka områden under hela året hafva kontinentalt eller sjöklimat, och i hvilka klimatkarakteren under årets lopp vexlar. Så finner man t. ex., att Europa har i Juli kontinentalt klimat, men i Januari sjöklimat, medan Asien tillhör kontinentalklimatet både vinter och sommar. Närmare beskaffenheten af en orts klimat lär man känna genom de s. k. isanomalerna (se d. o.). 1. G. E. 3. R. R.