*Odhner, C. T., valdes 1893 till en af Stockholms stads representanter i Andra kammaren, der han var en af ledarna för den partigrupp, som benämndes Nya centern (se d. o. Suppl.), och omvaldes 1896, men afsade sig mandatet redan på hösten 1897, till följd af sjuklighet. Han har vidare skrifvit bl. a. Minne af riksrådet m. m. grefve Ulrik Scheffer (i »Sv. akad:s handl. från 1886», d. VI, 1892), Gustaf III och Katarina II efter freden i Värälä (derst., d. IX, 1895), 2:dra bandet af Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s regering (1896; omf. tiden 1779–87) och Razumovskijs not den 8 Juni 1788 (i »Hist. studier. Festskr. tillegn. C. G. Malmström d. 2 Nov. 1897») samt utgifvit »Meddelanden från Svenska Riksarkivet» (fr. o. m. h. XII, 1888). O. är led. af direktionerna för Stockholms stads undervisningsverk (1892) och för Högre lärarinneseminariet (1895) samt inspektor för Norra latinläroverket (1889). Han invaldes 1888 i Vet. akad. och blef 1890 hedersled. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg. O. var led. af komitén ang. undervisnings-, examens- och studieväsendet inom de filos. fakulteterna vid universiteten (1888–89) och af fankomitén (1892–93).
2. Odhner, Herman Johan Emanuel, folkhögskoleföreståndare, den föregåendes, kusins son, f. i Vårkumla, Vestergötland, d. 18 April 1853, student i Upsala 1872, lärare vid Södermanlands folkhögskola 1877, blef 1881 föreståndare för Östergötlands folkhögskola i Lunnevad, der han 1883 upprättade en qvinlig kurs och 1887 en landtmannaskola. O. har utgifvit bl. a. Svensk literaturhistoria af K. Warburg, bearb. för folkhögskolan (1881; 3:dje uppl. 1896) och, tills. med T. Holmberg, »Folkhögskolebladet» (1884–86).