Öfverfall

Öfverfall l. öfverrumpling, krigsv., kallas det slag af anfall, der det gäller att öfverraska fienden och besegra honom, fråntaga honom fångar eller verkställa någon skada, innan fienden hinner sätta sig till motvärn eller komma till besinning. Då hemlighet är första vilkoret för ett dylikt företags lyckliga utgång, tages natten oftast till hjelp, åtminstone för framryckningen till striden, och af samma orsak utföres det vanligen endast af mindre afdelningar och förekommer hufvudsakligen i det »lilla kriget» eller i strider mellan förposter. Enkelhet och noggranhet i anordningarna äro af stor vigt. Afser öfverfallet endast att bringa fientliga trupper under vapen och sålunda uttrötta dem, kallas det vanligen alarmering. Ett särskildt slag af öfverfall är bakhåll, som i en derför gynsam trakt kan användas mot marscherande trupper eller fordonskolonner. Om öfverfall i fästningskriget se Fästningskrig, sp. 632. C. O. N.