Öfverste

Öfverste (T. oberst, Fr. colonel), krigsv., benämning för högsta regementsofficersgraden. Benämningen, stundom i förbindelsen här-öfverste och äfven general-öfverste, är lika gammal som stående trupper, d. v. s. från slutet af medeltiden. Under de värfvade truppernas bästa tid, 1500- och 1600-talen, erhöll en berömd krigsman i uppdrag att värfva ett regemente och ställdes då såsom öfverste i spetsen för detsamma. Regementet var sålunda öfverstens tillhörighet; han utnämnde bl. a. dess officerare. I den mån värfningen öfvertogs omedelbart af staten, började öfverstarna tillsättas af konungen liksom öfriga officerare. Ännu i dag är öfversten i regeln regementschef. C. O. N.