Okulering

Okulering (af Lat. oculus, öga), trädgårdssk., är ett sätt för förädling (se d. o.), som utföres sålunda att ett öga (knopp) af en varietet, t. ex. en ädel fruktsort, insättes i en till samma eller någon närbeslägtad art hörande vildstam, hvilken derigenom säges blifva förädlad. Tiden för okulering är något olika för olika arter, men infaller för de flesta från midten af Juli till midten af Augusti. Sjelfva utförandet af okuleringen tillgår på följande sätt. Man utväljer ett öga å ett kraftigt skott, som utvuxit samma sommar. Det vid ögat sittande bladet bortskäres, så att endast en del af dess skaft qvarlemnas, och ögat utskäres på sådant sätt att det åtföljes af en liten sköldformig barkflisa. På stammen, som skall okuleras, och hvilken kan vara från en skrifpennas till ett fingers groflek, genomskäres barken i form af ett T. På sidorna om längdsnittet lossas barken något med knifsudden, och den nämnda barkflisan inskjutes mellan barken och hvitveden sålunda, att det å barkflisans midt sittande ögat blir osynligt. Derefter omlindas förädlingsstället med en bastremsa så, att ögat förblir fritt. Afsigten är, att det sålunda insatta ögat blott skall fastväxa till hösten och först våren derpå växa ut. -- Förädling, vare sig genom okulering eller ympning, har bästa framgång på stammar af samma art, hvartill varieteten, som genom förädlingen skall fortplantas, hör; men äfven på en del närbeslägtade arter kan förädling med framgång ske. Sålunda kunna päronsorterna förädlas på t. ex. qvitten (Cydonia vulgaris), hagtorn och oxel; men deremot går det icke an -- ehuru detta emellanåt påstås -- att förädla stammar af al, gran o. s. v. med t. ex. äpplen, päron eller andra fruktträdsarter. E. L.