*Oregon, stat, hade 313,767 innev. 1890, af hvilka 58,645 voro födda i utlandet (3,774 i Sverige), 9,540 voro kineser, 5,763 indianer. Jernvägarna hade 1896 en längd af 2,460 km. Hufvudstad är numera Salem, men Portland är största staden. Till kongressens representanthus sänder staten nu 2 ombud. Statsskulden var 1895 2,500 doll., den beskattade förmögenheten 159,5 mill. doll. — Mount Hood (sp. 329) är 3,413 m.
Pennsylvania hade 5,258,014 innev. 1890, af hvilka 107,596 voro färgade, 1,146 kineser och 983 civiliserade indianer; 843,… »Mississippi stat, hade 1,289,600 innev. 1890, af hvilka 150,726 voro färgade och 7,952 födda i utlandet (305 i Sverige) o… Ohio stat, hade 3,672,316 innev. 1890, af hvilka 459,293 voro födda i utlandet (2,742 i Sverige), 87,113 voro färg… Massachusetts hade 2,238,943 innev. 1890, af hvilka 23,570 negrer; 657,137 voro födda i utlandet (18,624 i Sverige). Antale… Virginia beräknades 1896 hafva 1,750,000 innev. Af 1890 års folkmängd voro 640,847 färgade och 18,189 födda i utlandet… New York stat, hade 5,997,853 innev. 1890, af hvilka 70,092 voro färgade och 726 indianer (oberäknadt 5,135 indianer p… Nord-Carolina hade 1,617,947 innev. 1890, af hvilka 561,018 voro färgade och 3,702 födda i utlandet (51 i Sverige). Indiane… Nebraska fick 1889 sitt område utvidgadt på Syd-Dakotas bekostnad, så att det nu utgör 200,740 qvkm. Folkmängden uppgi…
Alla artiklar i ämnet →
I huvudbanden
Den här artikeln står i ett supplementband, som kompletterar artikeln i huvudbanden. Flera artiklar har samma uppslagsord – den som liknar den här mest står först.
Oregon [å'rrigån], en af Stilla-hafs-staterna i nord-amerikanska unionen, ligger emellan 42° och 46° 15' n. br. samt 116° 45' och 124° 30' ö. lgd och … band 12, sp. 329 Oregon [å'rrigån], flod. Se Columbia . band 12, sp. 330