Orel

Orel [arjå'l]. 1. Guvernement i mellersta Ryssland, mellan Kaluga och Tula i n. samt Kursk i s. Areal 46,726 qvkm. Omkr. 1,900,000 innev., nästan uteslutande storryssar, tillhörande grekiska kyrkan. Landet, en slätt, i hvilken floderna gräft djupa fåror, har en höjd af omkr. 280 m. öfver hafvet. Det tillhör i ö. och n. det devoniska samt i s. och v. kritsystemet. Såväl i ekonomiskt som i fysiskt hänseende sönderfaller det i tre delar. Den östra, till Dons flodområde hörande, delen är den tätast befolkade, har fet humusjord (den s. k. svarta jorden) och företrädesvis åkerbruksidkande befolkning. Den mellersta, omkring Oka, har humus och lera blandade och är öfvervägande industriidkande; och den vestra delen, omkring Dnjeprs biflod Desna, har till större delen sandjord och är skogbevuxen, hvarför åkerbruket der är af underordnad betydelse. Af hela arealen voro 1877 59 proc. åker. Jämte spanmål (företrädesvis råg och hafre) exporteras mycket hampa. Kreatursafveln är högre utvecklad än i angränsande guvernement. 1879 funnos 540 större industriella anläggningar, som sysselsatte öfver 14,000 pers. och tillverkade jernvägsskenor, lokomotiv, jernvägsvagnar, glas, sejlarevaror, läder, såpa, tobak och bränvin m. m. I Brjansk finnes ett kanon gjuteri, som sysselsätter omkr. 700 pers., och i närheten deraf ligga de stora Maltsovska verkstäderna (jern- och maskinverkstäder, glashyttor m. m.), som gifva arbete åt flere tusen personer. -- 2. Hufvudstad i nämnda guvern. vid Oka och jernvägen till Krim samt andra jernvägslinier. Omkr. 80,000 innev. O. är en af de största omsättningsorterna i mellersta Ryssland för spanmål, hampa, hampolja och talg samt har stora sejlareverkstäder och qvarnar. Staden anlades 1566, men var länge obetydlig.